– Det har ju hänt väldigt mycket de senaste åren som har en ganska konkret påverkan på människors vardag. Till exempel prishöjningar, gängkriminaliteten och sjukvården i spåren av pandemin. När den typer av frågor seglar upp tenderar klimatet att halka ner i prioritering. Det säger Maria Nordbrandt Bergström, doktor i statsvetenskap och forskare vid Uppsala universitet.
Hon ger ett exempel med bilkörning för att illustrera vad hon menar:
– Om man tankar bilen märker man direkt i sin vardag att bensinpriset höjts. Men om samma bil släpper ut koldioxid kanske det inte märks av lika konkret.
Maria Nordbrandt Bergström säger att väljare och politikers klimatintresse gått upp och ner genom åren.
– Inför förra valet hade klimatfrågan ett momentum. Forskning hade börjat visa konsekvenserna av klimatförändringarna. Dessutom hade bränderna 2018 och Greta Thunberg stor påverkan. Så då hade klimatfrågan en skjuts, nu konkurrerar den med andra frågor.
Maria Nordbrandt Bergström säger att man under 80-talet också kunde se ett ökat intresse för klimatet.
– Man såg isbjörnar på smältande isflak, Miljöpartiet kom in i riksdagen och brundtlandrapporten kom. Sedan dippade det igen.
Få politiker verkar vilja tala om livsstilsförändringar för att lösa klimatproblemen. Varför är det så?
– Jag tror att det är en laddad fråga, partierna betraktar det nog som riskabelt att prata om det. När de får frågor om klimatet vill de gärna betona satsningar på elektrifiering eller utbyggnad av järnväg framför beteendeförändringar hos människor.
Hon tror att de flesta partier är försiktiga med att betona livsstilsförändringar eftersom många väljare vant sig vid en viss livsstil som de förknippar med livskvalitet.
– Men forskningen visar att det krävs livsstilsförändringar i länder som Sverige för att minska utsläppen här och nu.
Maria Nordbrandt Bergström menar att politikers ställningstagande är viktig för att ändra individers beteenden.
– De flesta tycker nog att det är svårt att göra andra val som inte direkt stöttas av samhället. Det är där politiken kan sätta ramar för kollektivt handlande som alla behöver förhålla sig till. Politiken kan ha en stor roll både i den nödvändiga strukturella omställningen som exempelvis utbyggnad av järnvägen men också i att påverka individuella beteenden.