Statlig hjälp till asylvård i Uppsala

Landstinget utökar resurserna ytterligare vid hälsomottagningen för asylsökande. Antalet undersökningar vid Cosmos beräknas bli dubbelt så många nästa år.

Foto: Tomas Lundin

Uppsala2015-12-21 07:00

Landstinget tog i höstas beslut om att utöka resurserna för den hälsoundersökning som asylsökande har rätt till enligt lag. Bakgrunden var den ökning av bland andra afghanska och syriska flyktingar som anländer till Sverige.

Cosmos, hälsomottagningen för asylsökande och nyanlända, utökade med undersökningar på kvällar och helger och fick personalförstärkning från primärvården och Akademiska sjukhuset. Dessutom har mobila team åkt ut till boenden och utfört hälsoundersökningar på plats.

Cosmos har utfört närmare 2 000 hälsoundersökningar i år och tar nu höjd för att kunna utföra 4 400 undersökningar nästa år. Så pass stor förändring av verksamheten krävs med tanke på de många asylsökande som nu finns och beräknas komma till länet, menar ansvariga inom Uppsala läns landsting.

Utöver det beräknade antalet ska Cosmos även hjälpa cirka 1 500 som står i kö för undersökning sedan i höstas.

Den regionala ledningsgruppen i landstinget har sagt att mottagningens fokus ska ligga på att utföra hälsoundersökningar. Konsekvensen blir att Cosmos inte hinner utföra den övriga verksamhet man haft för flyktingar.

– Just nu finns det inget annat än hälsoundersökningar som vi ska utföra. Behöver den sökande en basal vård så ska man söka sig till primärvården. Personalen känner en oro över det och upplever det som otillfredsställande. De vill ha ett bredare uppdrag än hälsoundersökningar för de vill göra så mycket som möjligt för varje patient, säger verksamhetschef Robert Sarkadi Kristansson.

Vivianne Macdisi (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, tycker inte att Cosmos har utfört tillräckligt många undersökningar under hösten.

– Cosmos har haft större ambitioner än vad deras uppdrag varit och vi har nu i dialog med dem kommit överens om vad de ska göra. Det handlar också om att deras uppdrag kan förändras över tid. Just nu behöver fokus vara att prioritera hälsoundersökningar.

En naturlig följd av hälsoundersökningarna är att fler vårdgivare måste vara beredda på att möta en ökad mängd patienter, bland annat inom psykiatrin, barnsjukvården och primärvården.

– Vi följer utvecklingen varje vecka. Än så länge har det inte varit någon stor belastning för oss utan det har varit enstaka vårdcentraler med närhet till ett flyktingboende som har haft fler besök, säger primärvårdens chefsläkare Eva-Lena Sjöö.

Vivianne Macdisi säger att det mesta av resursökningen kommer att täckas av riktade pengar från staten.

– Vi kommer att tillföra resurser så det kommer inte att tränga undan övrig verksamhet eftersom landstinget får nästan 30 miljoner av staten.

Cosmos enhetschef Eleonor Arén, som jobbat på mottagningen sedan år 2000, beskriver en helt annan situation mot när hon började. Tidigare gjorde man några hundra undersökningar på ett år, i dag kan det handla om 150 undersökningar på en vecka.

Det är därför som två mobila sjukvårdsteam kommer att göra hälsoundersökningar ute på flyktingboenden. Eleonor Arén påpekar att både landstingets egna vårdcentraler och privata vårdgivare i länet hjälper till.

– Vi försöker hjälpas åt allihop, både landstinget och privata vårdgivare i länet, säger Eleonor Arén och nämner en speciellt upprättad hälsomottagning för asylsökande vid vårdcentralen Familjeläkarna i Bålsta.

Alla asylsökande ska enligt lag erbjudas en hälsoundersökning av landstingen. Hälsoundersökningen är frivillig. Vid ytterligare vårdbehov ska personen remitteras till en annan vårdgivare för vidare bedömning och behandling. Barn, såväl asylsökande som papperslösa, har rätt till samma vård som folkbokförda barn i Sverige. Vuxna har rätt till akut vård, men för att få tillgång till fullständig, subventionerad vård, krävs att man är folkbokförd inom ett landsting eller är EU/EES-medborgare.

Källa: Socialstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!