''Staten borde betala''
Kostnaden för eftervården av de frigivna från sluten ungdomsvård är så hög att kommuner väljer att strunta i den.
Behovet av eftervård efter avtjänat straff är stort, det konstaterar socialtjänstchefer i flera uppländska kommuner.
- De ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård har ofta en mycket komplicerad bakgrund och de återfaller ofta i brott. I Uppsala finns det resurser att ta hand om ungdomarna genom till exempel LVU-omhändertaganden, men det är väldigt dyrt, säger Jan Holmberg.
Ett års vård på ett ungdomshem kostar cirka 1,5 miljoner kronor.
- En mindre kommun får svårt att klara sådana åtaganden. Systemet gör att eftervården kan variera mycket mellan olika kommuner, beroende på de ekonomiska möjligheterna och den politiska viljan, säger Jan Holmberg.
Varje år döms cirka 100 personer till sluten ungdomsvård i hela Sverige. I Uppsala län handlar det om mellan tio och femton ungdomar per år. Bara ett fåtal av dem får eftervård efter avtjänat straff genom till exempel ett omhändertagande enligt LVU (lagen om vård av unga). Resten är hänvisade till öppenvården.
I Sigtuna kommun efterfrågas också en statlig finansiering.
- Det är naturligtvis vårt önskemål. Ska ungdomarna få verkningsfull eftervård blir det väldigt dyrt. De pengarna borde staten skjuta till, säger Edit Bjurman vid Sigtunas socialtjänst.
Så jobbar vi med nyheter