Det spelar ingen roll hur tråkig en låt är på skiva, med Thomas Öbergs utlevelse och bandets energi blir minsta bagatell betydelsefull. Småbuttriga Popsång (mot min vilja) blev riktigt bra den här kvällen, Bob hund 2020 lyfte till hitpotential och Stumfilm blev lysande i en Nick Cave and the Bad Seeds-skramlig version. När Bob Hund klev upp på scenen föll allting som vanligt på plats.
Många artisters misslyckade försök att vara coola bottnar i att de kommer på sig själva med att försöka för mycket och känner sig krystade. Bob Hund har inte det problemet eftersom allt de gör är krystat och de själva verkar skita i vilket. Det är coolt. Thomas Öberg balanserade mickstativet på en förstärkare och sjöng upp i mikrofonen utan att det kändes studentspexigt, han dansade ut i publiken utan att det kändes som publikfrieri och slog fast att Bob Hund ”spelar omöjlig popmusik för att de inte kan annat” utan att det kändes som en klyscha.
I en intervju i senaste numret av Sonic uttrycker Bob Hund förvåning över att de har en så ung publik även efter comebacken. Det har förstås med bra musiks odödlighet att göra. Liksom Ebba Gröns gamla skivor ständigt når nya frustrerade tonåringar kommer Bob Hunds 90-talsskivor fortfarande streamas av nyblivna universitetsstudenter om 30 år.
Sedan har det förstås med musiken i sig att göra också. Även om de senaste två albumen lunkar fram i medelåldersmak så finns det en ungdomlig rastlöshet där, som långsamt sipprar fram ur porerna. Hur de har lyckats bibehålla den genom alla år är dock en gåta.
Thomas Öberg säger i ett mellansnack att Bob Hund aldrig kunnat bli gamla eftersom de var gamla redan från början. Resonemanget är inte helt vattentätt men stämmer garanterat. Männen som rockar loss på Katalins scen som om det inte fanns någon morgondag eller ens någon kommande timme, på ett snyggt sätt, kan rimligtvis inte bli gamla och behöver aldrig tänka på pensionen.
Det engelskspråkiga äventyret Bergman Rock vara bara några tillfälliga rekreationsår för att ladda om och komma tillbaka och slå världen med häpnad på rätt språk igen. Det är bara att hoppas att de fortsätter med det och att skivorna börjar matcha spelningarna igen.