Ena Energi i Enköping framställer fjärrvärme. Eftersom företaget inte använder fossila bränslen får man utsläppsrätter över som man kan sälja. På bilden Torbjörn Claesson, vd för Ena Energi.
Fokus klimatet
Ena Energi, som ägs av Enköpings kommun, producerar fjärrvärme åt tusentals hushåll. Kraftvärmeverket har slutat elda med fossila bränslen som olja för att framställa fjärrvärme. I stället har man övergått till biobränslen i form av trä, vilket anses bättre för klimatet.
Den här typen av omställningar, från fossila till mer miljövänliga bränslen, är något som EU premierar. För Ena Energis del ger det klirr i kassan. Det här är följden av EU:s system med utsläppsrätter, något som pressar företagen att ställa om för att bromsa klimatförändringarna.
Modellen bygger på att EU fördelar gratis utsläppsrätter till cirka 17 000 företag. Utsläppsrätterna ger företagen tillåtelse att släppa ut ett visst antal ton koldioxid per år. Det handlar då om utsläpp av koldioxid från fossila källor som till exempel olja eller kol.
Men säg att ett företag ställer om i mer klimatvänlig riktning, exempelvis genom att använda el som framställts av biobränsle istället för fossilbaserad el. I det fallet behöver inte företaget använda sina utsläppsrätter eftersom dessa bara omfattar fossila koldioxidutsläpp.
Företaget kan då sälja sina outnyttjade utsläppsrätter till andra företag. Det är just i den sitsen som Ena Energi hamnat sedan man successivt övergått från fossila till träbaserade bränslen.
2020 tilldelades Ena Energi 16 200 utsläppsrätter gratis av EU. Det innebär rätten att släppa ut 16 200 ton fossil koldioxid. Men företaget använde bara ett par procent av utsläppsrätterna, till exempel för oljeeldning vid extra kalla dagar.
Det innebär att Ena Energi under 2020 hade 15 800 utsläppsrätter som kan säljas. Med dagens marknadspris är de värda cirka 9 miljoner kronor. År efter år får Ena Energi gratis utsläppsrätter som en slags premie för att man dragit ner på utsläppen av fossil koldioxid.
Kostnad i euro för att släppa ut ett ton koldioxid.
För några år sedan var företagets outnyttjade utsläppsrätter inte värda särskilt mycket eftersom marknadspriset då var lågt. Men på bara fem år har priset mer än tiodubblats, från 5 till 60 euro per utsläppsrätt och därmed har saken kommit i ett annat läge.
– Vi ser utsläppsrätterna som en slags värdehandling och i fjol sålde vi av en del av dem, säger Torbjörn Claesson, vd för Ena Energi.
Att priset ökat så mycket beror på att EU varje år minskar antalet utsläppsrätter. Företagen har därmed fått allt större skäl att övergå till mer klimatsmarta lösningar.
Vad tycker du om modellen med utsläppsrätter?
– Den ger ett incitament till omställning. Utsläppsrätter är bättre än en skatt eftersom det premierar de som ställer om till biobränslen på bekostnad av de som fortfarande använder fossila bränslen. Genom systemet med utsläppsrätter kan man själv påverka sina kostnader, framhåller Torbjörn Claesson.
Ett exempel på hur företag kan påverka sina kostnader genom handel med utsläppsrätter gäller Vattenfall i Uppsala. Som UNT nyligen rapporterade framställer Vattenfall fjärrvärme i sin anläggning i Boländerna genom att elda sopor. En stor del av avfallet består av plast eftersom konsumenterna inte lämnar in det för återvinning.
Merparten av de cirka 150 000 ton plast som går upp genom skorstenen i Boländerna utgörs av plast tillverkad av fossil olja. Vattenfall tvingas därför köpa utsläppsrätter och i fjol ska kostnaden för dessa ha uppgått till cirka tolv miljoner. Beloppet läggs på Uppsalabornas nota för fjärrvärme.