Stadsdelsgränserna förändras
Uppsalas karta ritas om. Drygt 300 personer på Mariedalsgatan bor nu i Årsta i stället för Fyrislund.
Foto: GRAFIK: Maria Westholm
Längre ned på Mariedalsgatan träffar vi Ulla och Hans-Erik Uhlin. När de skulle flytta in till sitt nya hem stod det i bostadsannonserna att området var Slavsta eller Södra Årsta. Inte heller de tycker dock att det egentligen har någon praktisk betydelse vad stadsdelen kallas.
- Jag hade faktiskt en diskussion om stadsdelar häromdagen. Jag brukar säga att jag bor i Årsta. Många upplever Årsta som platt, men jag tycker att det är välutvecklat och inte så segregerat. För mig har Årsta en bra klang, säger Ulla Uhlin.
Uppsala växer och stadsdelarna byter utseende regelbundet. Sedan Uppsala delades in i stadsdelar år 1968 har gränserna förändrats och nya stadsdelar har tillkommit. I år har Stenhagen, liksom Gamla Uppsala-Nyby, blivit lite större medan Fyrislund har blivit lite mindre jämfört med förra året.
- Om Uppsala stad skulle se ut som för 20 år sedan skulle mycket tillhöra landsbygden i dag, men verkligheten förändras och vi har en växande tätort. Tar vi till exempel Stenhagen väljer vi att göra stadsdelen lite större i stället för att bygga i Läby församling för att spegla verkligheten, berättar Åke Bendz på kommunledningskontoret.
Skälet till de nya gränsdragningarna är till stor del statistiskt, för i juridisk mening har stadsdelsnamnen ingen betydelse. Men det är lättare att ge ett svar när någon vill veta hur många som bor i en viss stadsdel, än om man ser till postnummer eller de juridiska trakterna, förklarar Åke Bendz:
- Stadsdelsnamnen är inarbetade och ger oss möjlighet att ha bra koll på var befolkningen bor, till fördel för dem som ska använda statistiken. Det kan till exempel handla om skolor som vill veta hur stort elevunderlaget är.
Flera av förändringarna är kosmetiska, men också praktiska, som när vägar får dra en gräns mellan stadsdelar. Då får folk det lättare att orientera sig. I exemplet Fyrislund är tanken i stället att stadsdelen ska vara ett renodlat arbetsområde.
- Vi ser över stadsdelsgränserna vart fjärde år. Om tjugo år är det därför inte troligt att stadsdelarna kommer att se ut som i dag, säger Åke Bendz.
Så jobbar vi med nyheter