Städrobot hälsosam för grisbonden

Den självgående tvättroboten drar i gång med ett dån i svinstallet på Petter Kjellerbys gård i Ramsta utanför Uppsala. Sedan kan han lämna den på egen hand i ett par timmar och komma tillbaka till lokaler i betydligt renare skick. Tidigare var han tvungen att stå med högtryckstvätten och göra jobbet manuellt, något som innebar en tung arbetsbelastning och slet på hälsan, säger han.
– Jag brukade vara tung i kroppen, ha huvudvärk och röda ögon. Men man såg det som ett normaltillstånd och inget man skulle gå och gnälla över. Sedan jag började med roboten har det blivit bättre steg för steg.

Tvättroboten är framtagen av företaget Envirologic som lanserade produkten på marknaden 2001. Bakgrunden var de välkända problemen för särskilt grisbönder, som dagligen utsätts för bakterier, smuts och mögelsvamp i partikelform. Vid en manuell tvätt yr partiklarna runt och dras ner i lungorna med en rad akuta, influensaliknande symtom som följd, förklarar Jan Sandberg, företagets vd.
– Behoven kom redan i slutet av 1980-talet och man kan nog säga att det var Astrid Lindgren som var orsaken till det. Den djurskyddsdebatt hon satte i gång ledde till ett stopp för antibiotikaanvändningen och en betydligt bättre miljö för grisarna. Baksidan var en sämre arbetsmiljö för bönderna, menar han.

Den tvättrobot som tagits fram för att bekämpa hälsoproblemen finns nu hos cirka 150 av landets 500 grisbönder och har fått en spridning även i utlandet, både inom lantbruket och andra branscher som dras med nedsmutsade lokaler. Kaninuppfödare i Frankrike och en plastfabrik i Tyskland är några av kunderna.
Lena Palmberg, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har under många år forskat om arbetsmiljön kring svinskötsel. En studie om effekterna av roboten visar att tiden som bönderna exponeras för de giftiga partiklarna minskat betydligt samtidigt som gifthalterna också minskat, säger hon.
– Svinbönderna utsätts mer än andra lantbrukare för hälsorisker. Det handlar om den dagliga skötseln rent allmänt och rengöringen är bara ett av flera moment, men det är den som upplevs som jobbigast av bönderna själva. På längre sikt visar forskningen på ett möjligt samband med sjukdomar som kronisk bronkit och lungsjukdomen kol, säger hon.

Petter Kjellerby och flera andra kolleger i Uppland använder sig av roboten, men fortfarande arbetar cirka 70 procent av de svenska grisbönderna på traditionellt sätt. Priset – en robot går loss på flera hundra tusen kronor – kan vara en av orsakerna, tror han.
– En del tycker nog att den är för dyr eller så är behoven inte lika stora på gårdar där man inte tvättar så ofta. Men personligen skulle jag inte vilja gå tillbaka nu, jag har fått mer tid att sköta om grisarna i stället, säger han.  

nöjd robotägare. Petter Kjellerby i Ramsta skulle inte vilja gå tillbaka till att tvätta sina stallar för hand med högtryckstvätten. foto: sven-olof ahlgren
Upphovsman. Jan Sandberg, vd för Envirologic, har en bakgrund som reparatör av djurstallar. Det var så han fick upp ögonen för grisböndernas hälsoproblem, säger han.
”Sedan jag började med roboten har det blivit bättre.”