"Språket utvecklas bara om det får leva i samtal"

Enligt Caroline Liberg, professor vid Institutionen för lärarutbildning i Uppsala universitet, är det i dag mycket utbrett i Sveriges skolor med eget arbete eller andra arbetssätt där eleven följer ett eget arbetsschema.

Det bli inga samtal
— Det leder lätt till att det inte blir några samtal om det som eleven läser eller skriver. Men språket utvecklas endast om det får leva, om man får mötas i att tala om det man läser eller skriver om, säger Caroline Liberg.
I sin rapport om hur Uppsalas elever stöds i sin läs- och skrivutveckling har Caroline Liberg noterat att många förskoleklasser ser ut att till största delen arbeta med metoder som bygger på lekar med ord, rim och ramsor, ljudanalys, med mera. Däremot är det endast ett fåtal som omnämner samtalandet som en pedagogiskt framträdande form, skriver Caroline Liberg.
I torsdags föreläste hon för 150 pedagoger från förskolor och skolor i Uppsala kommun. Bland annat berättade Caroline Liberg om en amerikansk studie som kunnat visa att samtalet i många medelklasshem är på utdöende. De samtal som förs är instrumentella: gör si, gör så och så vidare.
— Det handlar bara om här och nu, man far aldrig i väg i tanken. Det är oerhört skrämmande, säger Caroline Liberg.

Barnen är textresurser
Hon uppmanade åhörarna att ta upp samtal ur elevernas vardag och använda elevernas egna ramsor och uttryckssätt i undervisningen och inte bara färdigproducerade material.
— Barnen är våra textresurser, säger hon.
För att stödja alla elever är det viktigt att arbeta på bred front. Aktiviteter som drama, musik, högläsning, skrivning, och begreppsträning kan med fördel kombineras med varandra, menar Caroline Liberg.
— Det gäller att ha så många sinnesingångar och gestaltningar som möjligt för att tala till så många barn som möjligt, säger hon.
Den rapport som Caroline Liberg har gjort bygger på skolornas kvalitetsredovisningar och har tillkommit på initiativ av barn- och ungdomsnämnden. Resultatet är dock oskarpt eftersom skolornas svar har varierat kraftigt i form och omfång. Kommunen kommer därför att återkomma med de här frågorna, troligen i kvalitetsredovisningen för 2005 och hoppas då genom mer precisa frågor få mer precisa svar.
— Men först handlar det om att skolorna ska dra nytta av det Caroline Liberg tillfört och att skolorna själva analyserar vad de behöver utveckla och sedan lyckas göra det, säger Boel Vallgårda, vid kommunens uppdragskontor.