Sedan eget val i hemvården införts specialiserar sig idag flera vårdföretag på bred språkkompetens.
Att behöva hjälp från andra för att klara vardagen kan kännas svårt. Och det underlättas inte av att man inte kan göra sig förstådd på sitt eget språk. Bred språkkompetens har blivit ett viktigt konkurrensmedel i och med att kommunen infört eget val inom hemvården, det vil lsäga hemsjukvård eller hemtjänst. Den politiska majoritetens ambition med eget val-reformen har varit att öka valfriheten för de äldre och att släppa in fler privata företag på ett området där tidigare 71 procent av vården utfördes i kommunens regi.
Ingen av Jarina Khatoons vårdare pratar bengaliska och om inte hennes dotter är hemma får hon nöja sig med enkel kommunikation.
– Vi använder kroppsspråk och man får uttrycka sig kortfattat och bara säga det mest nödvändiga. Jag förstår mer än vad jag kan säga, säger Jarina Khatoon.
Madeléne Ahlbom och Sedina Lojic från Luthagens hemvård ger Jarina Khatoon insulin idag. De har varit här många gånger och alla vet vad som gäller. De berömmer Jarina Khatoons vackra kläder på svenska och hon skiner upp.
– Vi har bred språkkompetens i vår grupp men efterfrågan är faktiskt inte så stor ännu. Ofta finns det någon anhörig som hjälper till och i vissa fall tar vi hjälp av utomstående tolkar, säger Madeléne Ahlbom.
Sedina Lojic kommer från Bosnien och hon är van vid att kommunicera trots att man talar olika språk. Hon har inga problem att förstå Jarina Khatoon. En stor fördel i hemvårdarnas jobb är att varje person som de kommer hem till har en pärm där det står noga beskrivet vad man ska göra när man kommer dit och vilka eventuella behov och önskningar kunden har. Tidigare har Sedina Lojic jobbat inom hemvården i Tyskland och där hade man inte den informationen.
– Man fick bara en lapp på morgonen där det stod vem man skulle gå till. Men om man läser i pärmen så är det inga problem, de anhöriga har varit med och tagit fram den så där står allt man behöver veta, säger Sedina Lojic.
De säger hej då och skyndar vidare till nästa vårdtagare. Luna Khan börjar plocka fram ris och lammgryta. Eftersom hennes mamma har diabetes så är det viktigt att hon äter inom en halvtimme efter att hon fått insulinet.
– För mig och i min kultur är det självklart att hjälpa min mamma. Jag jobbar själv deltid som undersköterska men jag kände att det är bättre att någon annan får sköta den medicinska biten. Om jag och mamma inte kommer överens blir det bara problem eftersom vi står så nära varandra, säger Luna Khan.
Jarina Khatoon tycker att lösningen fungerar bra och hon skulle inte vilja bo någon annanstans.
– Det skulle bli ensamt och jag skulle inte ha någon att prata med. Här kommer min dotter och hennes barn hem på eftermiddagarna, säger Jarina Khatoon.
Hon slår sig ned vid köksbordet och hugger in på dotterns hemlagade mat.
– Gamlingar vill helst ha sådan mat som de är vana vid. De vill inte ha hamburgare, pizza, potatis eller pasta. Mammas blodsockerhalt går upp och ner hela tiden och det är en stor fördel att jag hela tiden kan berätta precis vad hon har ätit de senaste dagarna. Hemvården har mitt mobilnummer och kan ringa när de vill, säger Luna Khan.
Jarina Khatoon har haft tur. Hennes vardag fungerar bra trots att hon bor i ett land där hon inte behärskar språket tack vare att hennes dotter hjälper henne. Men alla har inte möjlighet att ställa upp på det sätt som Luna Khan gör. Ibland kan en lösning vara att bli anställd som anhörigvårdare. Carina Kumlin, socialtjänstchef på Uppsala kommun, berättar att det inte är särskilt vanligt.
– I Uppsala handlar det om ett hundratal och 60-70 av dom vårdar personer över 65 år. Beslutet sker i två steg. Först undersöker vi om personen är berättigad till hemvård, sedan blir det ett nytt beslut om hur den ska utföras, säger Carina Kumlin.
Om den som ansöker om vård inte pratar svenska så har kommunen stora möjligheter att lösa det. Men man gör alltid en bedömning från fall till fall.
– Ibland kan en viss del av vården utföras av anhöriga. Att man kan välja fritt vem som ska vårda en har lett till att vissa företag specialiserar sig på olika språk. Persiska är det vanligaste språket, därefter kommer finska, säger Carina Kumlin.
På Uppsala kommuns hemsida finns en lista över utförare av hemtjänst och där man se vilka språk personalen där behärskar. Ett exempel är Mariatjänst där man har bred språkkompetens.
– Vi har ganska få kunder men ett stort kontaktnät eftersom vi fungerade som volontärtjänst från början. Det gör att vi har möjlighet att hitta personliga lösningar. Tidigare var det en kvinna som talar persiska som ville ha hjälp av oss och då kunde vi anställa en person som talar persiska. Sedan dess har några andra äldre persisktalande damer anlitat oss eftersom de hörde talas om möjligheten, säger Ann Marie Habbe som är administratör på Mariatjänst.
För Jarina Khatoon har det löst sig ändå, men för många andra kommer språkkompetensen att vara viktig när man väljer utförare av hemtjänst. Och vårdarbetare som i likhet med Luna Khan talar många språk har framtiden för sig.