Sportlovet sovs bort

Det växande släktet måste få sova ut. I puberteten ökar sömnbehovet, samtidigt som ungdomarna får senare vanor och tappar sömntimmar under veckorna. Inte så underligt att en fjärdedel av skolungdomarna svarade att de ville sova när TT skickade ut en enkät om vad de skulle göra på lovet.
- Sömn är ett anabolt tillstånd. Då tillverkas testosteron och tillväxthormon. Jag brukar kalla det för det enda tillåtna dopingsättet, säger Mats Gillberg.
Han är docent på Karolinska Institutet och har tillsammans med bland andra uppsalaforskaren Maria Lennernäs genomfört en studie där de frågat runt 1 500 sjundeklassare om deras mat- och sovvanor.

Jetlag på flera timmar
Under helgerna sover 14-åringarna mellan 1,5 och 2 timmar mer per natt än under skolveckorna, visar studien som ska presenteras senare i år.
Att sova bort hela lovet är dock inget som forskarna rekommenderar. Det räcker med två nätters ordentlig sömn så släpper tröttheten.
- Många ungdomar är kvällsmänniskor och har en tendens att rulla fram dygnet när de har ledigt. När de sedan börjar skolan får de en jetlag på flera timmar.
Precis som när man flugit mellan kontinenterna innebär sömnförskjutningen att det tar lång tid att komma in i sin vanliga rytm igen. För den som vänt på dygnet med fem timmar tar det fem dagar att vänja sig vid skoltiderna.
Experternas bästa råd för trötta sportlovsungdomar är att sova på sina vanliga tider, men passa på att sova nån extra timme och vakna av sig själv. Att få dagsljus på sig är viktigt och fysiska aktiviteter gör att man blir naturligt trött på kvällarna.
- Heter det sportlov så gör det, säger Mats Gillberg.
Den som skaffar sig vad Mats Gillberg kallar "en ohejdad vana" och fortsätter med sitt förskjutna dygn när skolan börjar igen kan få det jobbigt.

Kvällsmänniskor röker oftare
Studien visar att runt en tredjedel av ungdomarna är kvällsmänniskor. En del av dem har lagt sig till med vanan, det är lätt i dag med sena TV-sändningar, Internet och sms. En del verkar vara kvällsmänniskor genetiskt. Undersökningen visar att de som är kvällsmänniskor har lätt att knyta på sig andra dåliga vanor. Kvällsbarn röker oftare, dricker oftare och hänger mer på stan. Det finns också tecken på att de klarar sig sämre i skolan. Resultaten i studien tyder på att det finns ett samband mellan dygnsrytm och betyg.
- Om man vaknar i fel del av sin dygnsrytm har man ingen aptit och kvällsbarnen äter inte alltid frukost innan de går till skolan. Då blir man snabbt hungrig och rastlös, man har ju fastat i 16 timmar innan det blir lunch, säger Maria Lennernäs som är docent vid Uppsala universitet och nutritionsforskare på Svensk mjölk.
Enligt undersökningen är det särskilt tjejer med sena vanor som mår dåligt av det.
- Mer än 30 procent av eleverna i Sverige har ett schema som inte passar deras dygnsrytm, säger Maria Lennernäs, som tycker att fler skolor borde ha anpassade tider.
Att vara uppe till 3-4-tiden under lovveckan är alltså inget att rekommendera.
- Så skulle jag sagt i vanliga fall, men nu är det ju OS... Och man vill ju inte vara en glädjedödare, skrattar Mats Gillberg.