Sponsring på väg in i skolorna
Ska företag betala sådant skolan inte själv har råd med? Och vad är accepterad sponsring? I dag är det upp till rektorer och lärare att avgöra. Det är dags att utarbeta en policy, säger ställföreträdande grundskolechef Ulf Gustin.
Är det sponsring? frågar sig Bergaskolans tillförordnade rektor Kurt Jonsson.
— För mig är sponsring en skylt med företagets logotyp på skolans yttervägg. Vi vill inte bli sponsrade av Coca cola men är det okej att anställda på ett företag kommer och föreläser hos oss? Jag är osäker.
Gränsdragning saknas
I Kurt Jonssons elektroniska brevlåda landade på torsdagen ett mejl där ett teknikföretag ger möjliga bidrag på upp till en miljon kronor. På Bergaskolan precis som på andra skolor i Uppsala kommun saknas gränsdragning för vad som är att betrakta som otillåten sponsring.
Kurt Jonsson berättar att skolans sjuor och åttor har möjlighet att inrikta sig på segling. Profileringen kostar pengar och då har skolledningen funderat på att ta hjälp från företag. Än så länge har de löst det med egna medel. Lärare på Bergaskolan är dock beredda på att ta emot allmosor när skolans ekonomi är så usel, som de uttrycker det.
— Vi får tacka och ta emot saker som är gratis men pengar borde naturligtvis komma från kommunen och inte från företag. Det är vi lärare överens om, säger Inga Linde på Bergaskolan.
— Kommunen måste titta på det här, konstaterar Kurt Jonsson.
Kommer att växa
Ställföreträdande grundskolechef Ulf Gustin är medveten om problematiken.
— Vi har inte utarbetat någon policy men det är aktuellt att skriva en nu. Senast härom dagen ringde en rektor och undrade vad som gällde.
Även om sponsringen inte är så utbredd bland grundskolor i Uppsala och andra kommuner i länet finns det all anledning att tro att fenomenet kommer att växa, enligt Ulf Gustin.
— Resursknappheten i skolan gör att rektorer och lärare tvingas söka stöd och bidrag.
Sponsrade läromedel finns redan men som komplement till den ordinarie kurslitteraturen. Skulle det smyga sig in sponsring i de vanliga läromedlen är det riktigt allvarligt, som Ulf Gustin ser det.
— Det som står i skolböckerna ska vara objektivt och sakligt. Samtidigt kan skolor inte tacka nej till allt stöd.
Inte emot
Ulf Gustin, som själv arbetade som rektor under hela 1990-talet, är inte emot sponsring av alla slag. Det finns positiv sponsring där företag inte ställer motkrav eller förväntar sig något i gengäld.
— I början på 90-talet byggde jag upp en fotbollsprofil på den skola där jag arbetade. Vi fick då hjälp av företag. Då var skolsponsring helt nytt.
Det gäller att hitta en form för samverkan, menar Ulf Gustin.
Etik och moral måste passa in i skolans normer och värden. Att försäkringsbolag som Skandia går in och stöttar projekt som motverkar våld och mobbning ser inte Ulf Gustin som något negativt. Att försäkringsbolagens baktanke sedan är att minska skadegörelse som i slutändan gynnar dem själva går att acceptera, tycker Ulf Gustin.
— Däremot får det inte förekomma någon kravbild. Företagen får inte ställa krav på motprestationer. Fenomenet tror jag är vanligt i gymnasieskolor där eleverna snart är vuxna.
"Får inte påverka"
Ove Bergvall, chef för gymnasieskolan i Uppsala kommun, har inte sett till någon policy. Han ser inte heller stöd från företag som sponsring utan som ett samarbete. Om ett företag tillhandahåller apparater och instruktionsböcker till det fordonstekniska programmet är det enligt honom inget problem. Eleverna är snart arbetskraft i branschen, menar han.
— Om vi hamnar i beroendeställning då uppstår problem. Företag får inte påverka och styra vår undervisning, säger Ove Bergvall.
Så jobbar vi med nyheter