UNT har i en granskning avslöjat att Hospitalet – det gamla mentalsjukhuset i Ulleråker – till större delen stått tomt och kostat Uppsalaborna miljoner sedan Uppsala kommun köpte byggnaden 2014.
Vad en kommun ska äga eller inte är en klassisk politisk konflikt. Det säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.
– Det kokar ned till vad kommunen får och inte får göra, det här regleras ju i kommunallagen. En kommun ska ägna sig åt verksamhet som kommer invånarna till godo. Att äga fastigheter för ägandets skull är ingenting som gynnar kommunmedlemmarna, såvida inte fastigheten inkluderar något coolt och märkvärdigt.
Men vad som är tillräckligt "coolt och märkvärdigt", säger Olle Lundin, är en svår gränsdragning att göra och prövas sällan rättsligt.
– Det är viktigt är att kommunen motiverar att köpa en specifik fastighet. Vi som betalar skatt är ganska intresserade av vart pengarna går någonstans, särskilt när det ser ut som att den kommunala skolan behöver mycket mer resurser i stället.
Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.
I serien "Kommunens drömkåkar" har UNT granskat tre fastighetsaffärer där Uppsala gått in med höga ambitioner om att göra Uppsala till en bättre stad att leva i. Men de prestigefulla projekten har resulterat i hus med eftersatt underhåll eller oklara framtidsplaner – och kostnader för Uppsalas skattebetalare på, hittills, 80 miljoner kronor.
Kommunen äger Skarholmen och Hospitalet och Erik Pelling (S) försvarar köpet av byggnaderna.
– Livet består inte bara av skola, vård och omsorg. Det är kommunens kärna, men ett attraktivt liv består också av kulturella upplevelser, friluftsupplevelser och hantverk, säger sade Erik Pelling nyligen i en stor intervju med UNT.
Erik Pelling (S) har i en tidigare intervju gett sin syn på vad kommunen ska äga.
Men huruvida det ingår i kommunens uppdrag att tillgodose de behoven, råder det delade meningar om.
Maria Rosander, gruppledare för Sverigedemokraterna, reagerar starkt på det som framkommit i UNT:s granskning.
– Känslan är att styret slösar pengar på fastigheter som man inte vårdar och tar hand om, sedan säger man ”det blev inte som vi tänkt oss, men tanken var god”. Det är illavarslande och jag tror Uppsalaborna är förbannade, säger Maria Rosander.
Även Therez Almerfors (M) riktar kritik mot styret.
– Vi ska ha verksamheter i Uppsala som gör att folk vill bo och leva här, men det är inte synonymt med att kommunen måste äga alla fastigheter, säger hon.
Kommunen ska generellt äga färre fastigheter, tycker Therez Almerfors (M).
Jonas Segersam (KD) ifrågasätter om kommunen är rätt aktör att förvalta fastigheter som Skarholmen och Hospitalet.
– Kommunen bör i möjligaste mån undvika att driva kommersiell verksamhet som normalt drivs av andra fastighetsägare, tycker Jonas Segersam.
Inte ens för att, som Erik Pelling säger, säkerställa Uppsalabornas tillgång till kulturhistoriska byggnader?
– I vissa fall kan det absolut vara ett argument. Men jag tror att det bästa är, som det var i Skarholmen före 2017, att kommunen i så fall äger markområden men att en annan aktör äger själva verksamheten på tomten, säger Jonas Segersam.
Jonas Segersam (KD) tycker att kommunen ska äga fastigheter kopplade till kommunens kärnverksamheter, inget annat.
Tobias Smedberg (V) tycker tvärtom.
– Vi kan inte privatisera hela vårt samhälle. Vi har många platser som är viktiga för Uppsalaborna, om vi säljer sådana platser förlorar kommunen och i förlängningen Uppsalaborna all makt över hur platsen ska utvecklas.
Han säger att man också måste räkna med att kan kosta pengar för att bevara och utveckla viktiga platser.
– En plats eller en byggnad kan vara otroligt viktig för Uppsalaborna även om den inte genererar ekonomisk vinst.
Tobias Smedberg (V) tycker att kommunen bör ta fram en långsiktig strategi kring vilka fastigheter kommunen ska äga och inte.
Miljöpartiets Linda Eskilsson är som ordförande i kulturnämnden särskilt inblandad i Hospitalet. Formellt hyr nämnden flera konstnärsateljéer som man i sin tur hyr ut till en ateljéförening. Kommunen betalar för de gemensamma ytorna.
– Satsningen på ateljéer har haft stor betydelse för kulturlivet. Det här vill vi ska fortsätta utvecklas, antingen i Hospitalet eller på en annan plats i Ulleråker, beroende på vad som händer med byggnaden, säger Linda Eskilsson.
Hon tycker att utvecklingen av Hospitalet varit bra.
– Vi har fått till en fantastisk utveckling av parken och anordnar exempelvis fina midsommar- och valborgsfiranden.
Linda Eskilsson (MP) tycker att kommunen utvecklat Hospitalet väl, "utifrån förutsättningarna".
Samtidigt är 60 procent av husets yta tom och är en förlustaffär för Uppsalaborna som hittills gått back 26 miljoner, är det rimligt?
– Det här är temporära lokaler och utifrån de förutsättningarna jobbar vi på bra. Vi hoppas att vi i år, pengamässigt, ska nå ett plusresultat.
Ska kommunen fortsätta äga Hospitalet?
– Det är inte det viktigaste, utan vad det är för verksamhet. Vi behöver landa i ett beslut kring framtiden men jag ser det inte som ett panikartat vägval.