Michael Jonsson, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, vill inte uttala sig om det aktuella fallet med de två spionanklagade männen från Uppsala. Men han säger att man allmänt kan se en ökning av antalet spionfall som blivit kända.
– Det är svårt att bestämt säga om antalet fällande domar är toppen på ett isberg och om det innebär att det underliggande problemet ökat eller om man väljer att åtala fler. Men rent generellt kan man säga att underrättelsehotet har ökat i Europa, säger Michael Jansson.
Han säger att man har kunnat se kopplingar mellan flera spektakulära aktioner, som giftattacken i Salisbury, sprängningen av ett ammunitionsförråd i Tjeckien och mordförsöket på en bulgarisk vapenhandlare. Organisationen Bellingcat har visat att de som misstänks för giftdådet också befunnit sig i närheten av de övriga händelserna.
Kan man säga något om vilka länder det är som agerar?
– Studier i USA har visat att där har Kina blivit den största mottagaren av underrättelseinformation i de fall som blivit kända. I Europa är det fortfarande Ryssland som är den överlägset största aktören. Men det betyder inte att det är Ryssland som är aktören i det här fallet. Det finns andra aktörer, och det har inte blivit känt till vilka som de misstänkta spionerna kan ha lämnat information.
Vad är drivkraften för dem som blir spioner?
– Det finns olika skäl. De som rekryteras är ofta sårbara på något sätt. Det kan handla om ekonomiska problem, bekymmer i äktenskapet eller missnöje på arbetsplatsen, vilket kan användas för rekrytering. Tidigare, under andra världskriget och kalla kriget, fanns ofta ideologiska motiv.
En av de misstänkta spionerna sägs ha arbetat åt den hemliga organisation KSI. Vad kan han ha gjort för skada där?
– Jag kan inte uttala mig om det. Det är medieuppgifter att han skulle ha jobbat där, men jag vet inte om det stämmer. Att KSI finns är känt, men väldigt lite är öppet känt om hur de arbetar och jag vet inte det, säger Michael Jonsson.
Uppgifter om försvarsanläggningar som militärt intresserade personer samlat för eget bruk har hamnat hos främmande makt. Hur stor skada kan en person som jobbar med hemlig information göra jämfört med dessa hobbyspanare?
– Ironiskt nog så kan dessa "nyttiga idioter" som kartlade vilka försvarsanläggningar som är aktiva vara nog så skadliga som den som sitter på hemlig information.