Det visar forskare vid Karolinska institutet, Uppsala universitet och Linköpings universitet i en studie som publiceras i facktidskriften Human Reproduction.
– I det stora hela är våra resultat glädjande. De negativa attityderna från en del ägg- och spermiedonatorer till att deras identitet röjs pekar samtidigt på att det finns behov av fördjupad rådgivning kring de långsiktiga följderna av att donera könsceller, säger docent Agneta Skoog Svanberg vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
1985 fick barn som tillkommit med hjälp av donerade spermier rätt att i vuxen ålder få veta vem deras donator är och sedan äggdonation blev laglig 2003 gäller samma rättigheter för barn som tillkommit med hjälp av donerade ägg.
I den nya studien har 125 äggdonatorer och 80 spermiedonatorer vid två tillfällen, två respektive 14 månader efter donationen, besvarat en enkät om sin syn på dessa rättigheter och en eventuell framtida kontakt med ett barn som tillkommit med hjälp av deras ägg eller spermier.
En klar majoritet svarade att de tycker det är bra att barnen har rätt att få information om sitt genetiska ursprung och att de (när de är vuxna) kan kontakta fertilitetskliniken för att få veta ägg- eller spermagivarens identitet.
De flesta uppgav också att de själva välkomnade möjligheten av att ett barn som tillkommit med hjälp av deras ägg eller spermier tog kontakt med dem efter att ha fyllt 18 år. Var åttonde äggdonator och varsjätte spermagivare var dock negativ till en sådan kontakt.
Mellan de båda enkättillfällena steg dessutom andelen spermiegivare som svarade att det inte låg i barnets intresse att få veta donatorns identitet.
– Det talar för att de inte tillräckligt noga tänkt igenom alla tänkbara följder av sitt beslut när de bestämde sig för att bli donatorer, säger Agneta Skoog Svanberg.
De flesta spermiedonatorer var över 30 år och levde i parförhållanden, men bara en tredjedel av dem hade erfarenhet av egna barn.
– Det är viktigt att alla potentiella donatorer är medvetna om att beslutet att bli donator inte bara berör dem och barnet som tillkommer med deras hjälp. De bör också få stöd att tänka igenom att det också får långsiktig betydelse för det barnlösa paret och för deras egen familj, fastän de i många fall ännu inte har bildat den, säger Agneta Skoog Svanberg.
ake.spross@unt.se