Specialkonstruerad medicin ger friskt liv även på sikt
Fortfarande flera år efter att behandlingen påbörjades lever de flesta patienter som medicinerar med läkemedlet Glivec mot blodcancersjukdomen kronisk myeloisk leukemi, KML, friska liv utan sjukdomstecken.
— Under de snart 54 månader som gått sedan prövningen startade har Glivec blivit förstahansvalet vid kronisk myeloisk leukemi. Så länge patienterna dagligen tar sin medicin kan de allra flesta leva friska normala liv, säger professor Bengt Simonsson vid Akademiska sjukhusets hematologiklinik.
Vid den årliga stora blodcancerkongressen i Atlanta, USA, redovisade han på måndagen de senaste resultaten från studien i vilken Glivec jämförs med tidigare standardbehandling med interferon. Drygt 1100 patienter vid 177 sjukhus i 16 länder ingår i prövningen.
Nio av tio av de 550 patienter som för snart fem år sedan påbörjade behandlingen med Glivec är fortfarande i livet, de allra flesta utan tecken på återfall.
— Av dem som avlidit har majoriteten dött i sin blodcancer, medan några avled av andra sjukdomar, säger Bengt Simonsson.
Vid KML är cancercellerna en sorts vita blodkroppar, som innehåller en speciell genetisk förändring, som kallas för Philadelphiakromosomen. Förändringen gör att cancercellerna tillverkar ett ämne, ett så kallat tyrosinkinas, som stimulerar dem själva till att hela tiden föröka sig.
— I den grupp hos vilken mängden leukemiceller sjunkit till mindre än en tusendel av vad den var vid behandlingsstarten har vi hittills inte sett några återfall alls. Målet vid behandlingen av KML är därför att nå åtminstone denna låga nivå på antalet kvarvarande leukemiceller, säger Bengt Simonsson.
Varje år har återfall inträffat hos någon eller några procent av de Glivec-behandlade patienterna, men bara bland dem för vilka mängden leukemiceller aldrig sjönk ner till låga nivåer.
— Till skillnad från vad man skulle kunna tro finns dock ingen tendens till att återfallen blivit fler ju längre tid som gått. Faktiskt var andelen återfall allra lägst under det fjärde behandlingsåret, säger Bengt Simonsson.
För den stora majoriteten av patienter med KML kan alltså daglig medicinering med Glivec, i vart fall på fem års sikt, hålla sjukdomen helt i schack.
— Däremot botar Glivec dem inte. Om behandlingen avbryts vet vi att leukemin inom ett par månader på nytt blossar upp, även hos dem som inte haft några mätbara mängder cancerceller i blodet. Precis som blodtrycket stiger om blodtrycksmedicineringen avbryts, säger Bengt Simonsson.
Den enda behandling som kan bota kronisk myeloisk leukemi är en benmärgstransplantation.
— Men trots att Glivec inte botar leukemin är överlevnaden för Glivecbehandlade patienter efter nästan fem år till och med bättre än för patienter som benmärgstransplanteras. Det beror på att en benmärgstransplantation i sig, jämfört med Glivecbehandling, är ett ganska riskabelt ingrepp, säger Bengt Simonsson.
Under de år som gått sedan Glivecstudien har ytterligare flera läkemedel mot KML utvecklats och börjat prövas bland annat på patienter som under pågående behandling med Glivec fått återfall.
— Med den snabba takt som utvecklingen nu sker finns gott hopp om att det fortlöpande ska gå att hitta nya behandlingar som på nytt ger effekt för de patienter som drabbats av återfall, säger Bengt Simonsson.
Kanske kommer det till och med att snart bli möjligt att oskadliggöra även den sista resten av leukemiceller.
— Studier som nu är igång antyder att det om några år i bästa fall kan ha utvecklats ett vaccin som mobiliserar kroppens eget immunförsvar att helt neutralisera den rest av leukemiceller som finns kvar efter behandling med
Så jobbar vi med nyheter