Darin Ekström gör sig redo att köra spårvagnen.
Tyst glider spårvagnen in till ändstationen på Clemenstorget – någon minut försenad.
Föraren Darin Ekström gör sig redo att gå över till förarhytten i den andra änden av spårvagnen. Liksom övriga förare växlar hon mellan att köra stadsbussarna och spårvagnen.
– Egentligen föredrar jag att köra buss. När man kör spårvagn måste man vara så superkoncentrerad hela tiden. Folk har inte vant sig vid att spårvagnen är så tyst och går så snabbt. En del går ut rakt ut i spåren och tror att de ska hinna över, säger hon.
När hon rullar i väg i den svaga uppförsbacken mot Lunds universitetssjukhus, och vidare mot den andra ändhållplatsen vid forskningscentret ESS pekar hon på de detaljer som hon ska hålla ögonen på under resan: Små markeringar på en stolpe som visar när det är dags att trycka på knappen som lägger om spårvagnsväxeln, en cyklist som närmar sig en korsning, signalen att det är fritt fram att köra.
– Jag pratar med mig själv för att inte glömma något, säger Darin Ekström.
Lite senare den här dagen ska det visa sig att försiktighetsåtgärderna är motiverade. En man på elsparkcykel blir påkörd av en spårvagn i närheten av universitetssjukhuset och trafiken står stilla i en dryg halvtimme. Mannen klarade sig dock utan allvarligare skador.
Totalt har det inträffat åtta olyckor med spårvagnarna sedan starten 2020, inklusive den med elsparkcykeln. I tre fall har det lett till lindriga personskador. Den allvarligaste olyckan skedde vid midsommar i fjol då en mopedbil som kört mot rött krockade med en spårvagn. Den olyckan ledde till att en av spårvagnarna stod på verkstaden i totalt åtta månader i väntan på reservdelar.
Pernilla von Strokirch är projektledare för spårvägsprojektet i Lund.
För kommunen i Lund är spårvägen inte bara en kommunikationslösning, utan även ett stadsutvecklingsprojekt.
– Här fanns ingenting förut, säger Pernilla von Strokirch, kommunens projektledare för spårvägen.
Hon pekar mot området i Brunnshög, som ligger drygt 3 kilometer från Lunds central längs spårvägsspåren. Nybyggda bostadshus och byggkranar dominerar nu utsikten.
– När spårvägen byggdes var det många som tyckte att den gick till ingenstans. Men framtida behov kan vara svårt att visualisera. Målet är att max en tredjedel av resorna i de nya områdena ska ske med bil. Då var det viktigt att spårvägen fanns på plats redan från början, så att man grundlägger bra vanor, säger Pernilla von Strokirch.
Hittills har förväntningarna infriats. Under 2022 har resandet med spårvagnslinjen legat på ungefär det dubbla jämfört med motsvarande busslinje åren före pandemin. Kommunen har också sett en tydlig uppgång av markpriserna i de nya bostadsområdena.
Exakt hur stor del av resandeökningen som beror på själva spårvägen är svårt att säga. Men det har visat sig att det finns en effekt där spårbunden kollektivtrafik lockar fler resenärer än bussar, vilket också är en viktig faktor i ambitionen att minska bilköer och klimatutsläpp.
Thekla Kneijnsberg är glad att hon blir mindre åksjuk på spårvagnen. Hon reser från ESS tillsammans med vännen Margareta Svensson, som är på besök i Lund.
En av resenärerna på nästa tur in mot stan är Thekla Kneijnsberg. Hon bor så till att hon inte åker med spårvagnen så ofta, och tycker att tidtabellen och linjesträckningen egentligen är det viktigaste när hon ska välja transportsätt. Men hon föredrar ändå spårvagn framför buss.
– Det är skönare att åka med spårvagnen. Jag blir inte lika åksjuk då, säger hon.
Den stora nackdelen med spårväg är investeringskostnaden. Det är inte bara själva rälsen som gör den dyrare än ett bussbaserat system. För att slippa gräva upp spåren i framtiden har ledningar som ligger i gatan flyttats. Enligt Pernilla von Strokirch är det ledningsflyttarna tillsammans med överklaganden och kringprojekt som gjorde att den totala kostnaden för spårvägen blev högre än vad man räknat med från början.
Byggkranar kantar sträckningen för spårvägen runt det nya området Brunnshög.
Precis som i Uppsala präglades beslutsprocessen i Lund av stor politisk vånda, där till slut Liberalerna fällde avgörandet till spårvägens fördel.
Spårvagnsmotståndet kanaliseras politiskt främst genom det lokala partiet Förnya Lund (FNL), som fick 6,4 procent av rösterna i höstens val.
Börje Hed, FNL:s ordförande, säger att nu, när spårvägen är på plats, så är det inte längre någon mening att kämpa emot den. Men han anser inte att det varit en lyckad investering för Lund.
– Bara underhållet är 32 miljoner kronor om året. Fördelen med spårvagn är kapaciteten, men den behövs inte här. Jag tror vi har världens minsta spårvägssystem med 5,5 kilometer, och vi drabbas av höga kostnader i förhållande till nyttan, säger han.