Kommunen kommer själv att betala för kompensationen – till exempel i form av ersättning till en lantbrukare som tar på sig att öppna upp och sköta en igenväxt hagmark som kompensation för en beteshage som tas bort. "Kravet är att det ska finnas en 30-årsplan för det nya området", säger David Ling (MP).
David Ling (MP) och Erik Pelling (S) står i grönskan bortom rondellen vid Sävjas södra infart. Här, rakt in i skogen, ska det ligga spårväg år 2029. Med nya regler blir kommunen tvungna att kompensera för de naturvärden som försvinner när spårvägen byggs.
– Nu har vi en plan för när konflikter uppstår mellan natur och byggplaner. Vi kommer att peka ut de områden som har naturvärden och när vi bygger där ska det kompenseras på ett hållbart sätt, säger David Ling.
Erik Pelling (S) och David Ling (MP) presenterar styrets nya riktlinje för kompensering av naturvärden vid markexploatering.
Som många vet är omfattande byggen på gång i Uppsala kommun. Inte minst gäller det den framtida stadsdelen som ska växa fram söder om Sävja, Bergsbrunna och Nåntuna – Sydöstra staden – och spårvägen som börjar byggas under nästa år.
– Det är en trovärdighetsfråga för oss att visa att vi kan kompensera för det, säger Erik Pelling.
"Vi måste bygga bostäder och arbetsplatser för att det behövs utifrån social och ekonomisk hållbarhet. Men det ska inte ske på bekostnad av den ekologiska hållbarheten", säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.
Kortfattat kommer Uppsala kommun från och med i höst att ställa krav på att naturvärden som tas bort för att lämna plats åt byggen ska kompenseras till 110 procent någon annanstans i kommunen. Kommunen kommer själv att betala för kompensationen och när de säljer mark kommer detta att räknas in i priset.
Kommunen kan bara ställa kompensationskraven på sin egen mark. Förhoppningen är att även privata markägare ska haka på. "Vi föregår med gott exempel och visar att det inte behöver vara en så stor ekonomisk uppoffring", säger Erik Pelling (S).
Systemet skapar därför ekonomiska incitament för den som bygger att spara så mycket natur som möjligt – för att det blir billigare så – tror Erik Pelling.
– De flesta företag vill göra rätt för sig och många står på barrikaden för biologisk mångfald, men det har tidigare saknats ett system.
Här ska spårvägens ena sträckning börja byggas nästa år, från Gottsunda via Säjva ut till Ultuna.
I grunden är det positivt att införa riktlinjerna, tycker oppositionsrådet Ehsan Nasari (C). Men på en punkt är han starkt kritisk.
Det gäller de områden som anses ha naturvärdesklass 1, som enligt svensk standard är "av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå".
– Riktlinjerna undantar inte de områdena helt, utan öppnar för att man kan göra undantag och bygga där om området har betydelse för samhällets utveckling. Det blir ju i slutändan ett politiskt beslut, säger Ehsan Nasari.
Det blir en politisk bedömning hur samhällsviktiga byggen ska viktas mot naturvärden, konstaterar en kritisk Ehsan Nasari (C), som vill se ett förbud mot bebyggelse på extra känsliga områden: "Jag tycker att den biologiska mångfalden är för viktig."
I stället vill han se att riktlinjerna uppdateras, så att det blir otillåtet att bygga på mark som har naturvärdesklass 1. Totalt rör det sig om en procent av de byggprojekt som planeras på kommunens mark.
– Om det var 30 procent hade det begränsat kommunens utveckling. Men när det inte handlar om mer än en procent av den totala projektportföljen har vi ett ansvar att hitta andra lösningar. Att inte undanta de här områdena helt är ansvarslöst mot kommande generationer.
Ehsan Nasari hoppas att styret ska hinna ändra sig innan politikerna röstar om riktlinjerna i kommunstyrelsen den 11 juni.
Men det är inte aktuellt, enligt Erik Pelling.
Det är inte aktuellt att uppdatera riktlinjerna efter C:s kritik, enligt Erik Pelling (S).
Uppsala kommun är först i landet med att kräva att naturvärden kompenseras med 110 procent, enligt Erik Pelling (S).
– Det finns ju lagstiftning som säger var vi inte får bygga. I övrigt är de här riktlinjerna helt självpåtagna, så vi har ju en ambitionsnivå långt över vad nationella regler säger. Men vi vet ju inte vilken samhällsviktig infrastruktur som kan behöva komma fram. Att helt bakbinda oss... jag tror man måste erkänna för sig själv att en viss flexibilitet måste vi ha.
Att naturvärden ska viktas mot ett bygges betydelse för samhällets utveckling, riskerar inte det att bli en godtycklig bedömning?
– Jo, men vi kan inte komma undan med det, det kommer att bli tydligt i kalkylerna när vi gör avstegen, säger Erik Pelling.