Sparpaket slår mot barnen

Uppsalas barn och unga drabbas när kommunen sparar på utbildning. Både förskolan, grundskolan och gymnasiet kommer i år att få sämre personaltäthet när många miljoner ska sparas.

Uppsala2013-01-29 09:02

I år byggs den kommunala förskolan ut rejält för att få bort den förskolebrist som länge varit ett problem i Uppsala. Samtidigt försämras personaltätheten från dagens 5,6 barn per årsarbetare till 5,9. Det är lägre än snittet för riket där det går 5,3 barn per årsarbetare.

Dessutom kommer andelen utbildade förskollärare att minska. Redan i dag har Uppsala en lägre andel förskollärare än riket i snitt, 54 procent jämfört med 56 procent. Men man har helt enkelt inte råd att behålla den nivån.
– Det här får naturligtvis konsekvenser. Förskolan har med den nya skollagen ett förstärkt pedagogiskt uppdrag, men det blir svårare att leva upp till det när vi får fler barn per vuxen och färre förskollärare. Det tycker jag att politikerna ska vara medvetna om, säger Inger Jonsson, som är chef för den kommunala förskolan.

Men inte bara förskolan drabbas. Även gymnasieskolan väntas få en sämre lärartäthet när man ska spara cirka 35 miljoner kronor. Och som UNT tidigare har berättat kommer också grundskolan att tvingas spara cirka 30 miljoner kronor, vilket motsvarar mellan 60 och 75 tjänster, trots att eleverna beräknas öka. Förhoppningen står nu till att grundskolan lyckas minska sina lokalkostnader så att hela besparingen inte behöver tas på personalen.
– Lägger man ner Brantingsskolan som nu föreslås får det så klart betydelse, ju mer vi kan ta bort av lokalkostnader desto bättre ser det ut i förhållande till personalen, säger grundskolechefen Lars Romanus.
Totalt väntas kommunens egen produktion Vård och bildning i år göra ett underskott på 58,6 miljoner kronor.

De nya tuffare förutsättningarna beror, enligt Vård och bildning, på att deras kostnader har ökat mycket mer än den ersättning som politikerna har beslutat om. Bland annat eftersom lärarna fick ett större lönelyft än väntat.
– Att lärarlönerna ökade så mycket får givetvis tråkiga effekter, men det är något som vi har gemensamt med alla kommuner i Sverige, säger kommunalrådet Cecilia Forss (M) som är ansvarig politiker för förskola och skola.

Men varför ska skolan betala för det, borde inte ni skjuta till mer pengar?
– Var ska vi få de pengarna i från? De finns inte, vi delar ut alla pengar vi har. Vård och bildning kan alltid vända sig till kommunstyrelsen med en begäran om att få extra pengar och då får vi se om vi kan lösa det över en period, men den förfrågan har vi inte fått, säger Cecilia Forss.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om