Sparkrav på vård av unga
Sedan 2001 har kostnaderna för barn och ungdomar som vårdas inom socialtjänsten i Uppsala ökat med 25 procent. Kommunledningen kräver nu besparingar. Det skulle innebär lagbrott och är något vi inte går med på, säger Tina Myréen (v), ordförande för Gottsunda distriktsnämnd.
Men när det gäller vård av barn och ungdomar i riskzonen fortsätter utgifterna att stiga.
Enligt den senaste prognosen väntas summan överstiga 190 miljoner kronor i år, en ökning med mer än nio miljoner sedan året innan.
Vårdkostnaderna gäller bland annat kriminella tonåringar och små barn som lever med missbrukande föräldrar. Socialtjänsten måste enligt lag ge vård åt den som behöver det och området har tidigare varit fredat från besparingar.
Men kommunledningen kräver att ekonomin kommer i balans även i distriktsnämnderna, de instanser som beslutar vilka insatser som ska sättas in för vuxna missbrukare, samt barn och ungdomar som far illa.
Inte möjligt pressa kostnaderna
I våras skrev kommunens stadsdirektör Kenneth Holmstedt att det är "förvånande" att inte distriktsnämnderna redovisat hur de ska få ner sina underskott. Detta sedan nämnderna under fjolåret gått back med totalt 25 miljoner kronor.
Distriktsnämnderna svarade att det inte är möjligt att pressa kostnaderna. De hänvisar till att den som är i behov av vård har rätt till det enligt lag, även om det innebär dyra institutionsplaceringar.
— Antingen överskrider vi budgeten eller också bryter vi mot lagen. Vi väljer att överskrida budgeten, säger Tina Myréen (v), ordförande för Gottsunda distriktsnämnd.
— Jag vägrar att acceptera ett sånt synsätt, att det inte går att påverka kostnaderna, säger stadsdirektör Kenneth Holmstedt.
Han menar att pengar kan sparas genom billigare placeringar, att socialtjänsten söker alternativ till omhändertaganden, att det sätts in mer förebyggande insatser och liknande.
— Vi har redan pressat kostnaderna så mycket det går. Ger vi inte vårdtagarna den behandling de behöver blir det ännu högre kostnader längre fram, hävdar Tina Myréen.
Enligt en färsk prognos kommer distriktsnämndernas underskott att bli mer än 40 miljoner kronor i år. Större delen av kostnaderna utgörs av vård åt barn och unga.
Kritisk
Flera personer UNT talat med är upprörda över att kommunledningen inför nästa år strypt anslagen. I 2005 års budget får distriktsnämnderna 15 miljoner mindre än vad de väntas göra av med i år.
Under 2003-04 har kommunledningen sparat in ett 40-tal tjänster inom socialtjänsten. Lennart Andersson, chef för kommunens arbetsmarknads- och integrationsinsatser, är kritisk till att kommunen drar ner socialtjänstens resurser samtidigt som man kräver besparingar inom distriktsnämnderna.
— Att hantera de ekonomiska problemen på ett sådant sätt är något man måste ta avstånd från. Jag har jobbat med socialtjänstfrågor i 30 år och vet att det är ett misstag att tänka så här kortsiktigt, säger han.
Lennart Andersson menar att det vore lönsamt för kommunen att lägga mer pengar på öppenvården.
— Man kan inte bara säga: minska kostnaderna. Det gäller att analysera vad de ökande kostnaderna beror på och hitta en strategi.
— En viktig orsak till de sociala problemen är växande segregation i stadsdelar som Gottsunda och Stenhagen vilket medfört en stor social oro. Situationen kräver att man gör långsiktiga satsningar i de här stadsdelarna. Det är ingen tillfällighet att de största underskotten finns i Gottsunda distriktsnämnd.
Så jobbar vi med nyheter