Sparkrav drabbar barn med stödbehov

Av alla elever i grundskolan behöver 20 procent särskilt stöd av något slag. Det rör sig om 3 600 barn.
En fjärdedel av dem behöver extra mycket stöd och går i en liten undervisningsgrupp eller på en resurskola. Målsättningen är dock att elever ska gå i vanlig klass så långt det är möjligt.
- Den vanliga skolan gör ett stort grundarbete och klarar många elevers särskilda behov med hjälp av små grupper, speciallärare, talpedagoger och andra extra resurser, berättar Erik Berglund, samordnare för Resursteam, ett stödsystem för grundskolorna.
Ambitionen är att sätta in resurser tidigt, då det är enklare att bryta mönster.

Ulf Gustin är chef för kommungemensamma områden i Uppsala kommun sedan 2003. Han berättar att insatserna förbättrats sedan kommundelarna upplöstes. Då byggdes en effektivare kommunövergripande organisation upp.
- Vi har blivit bättre på att upptäcka och registrera barn med behov av stöd och att upprätta åtgärdsprogram, riktlinjer och rutiner, konstaterar han.
Den största svårigheten ser han i att ta hand om barn med svår autism i särskolan. Där finns problem att hitta rätt insatser, rekrytera personal och klara ekonomin.
Det vanligaste problemet är olika adhd-problematik som hyperaktivitet, koncentrationsstörning och impulskontroll. Stora inlärningssvårigheter är också vanligt. Andra svårigheter kan vara psykosociala, att barnen bor i dysfunktionella familjer, skolkar, håller på med kriminalitet, kanske använder droger.

I Uppsala kommun finns 140 elevplatser på 13 så kallade resursenheter, de flesta med en särskild inriktning. Videskolan tar till exempel emot barn med asperger. Syrenskolan har bra erfarenhet av ångest och depression. Palmskolan har lågstadiebarn med främst adhd. I Parkskolan går elever med nedsatt hörsel och i Språklådan elever med språkstörning. Ekeby II har mycket praktiska ämnen på schemat och i Röda villan går skoltrötta elever som får göra praktik på halvtid.
Uppsala kommuns fyra resursteam har hittills mest fungerat som stöd för rektorerna i planeringen för elever med olika svårigheter. Nu ska stödet öka ytterligare i den vanliga grundskolan.
- Vi håller på att bygga upp ett konsultativt stöd med bland annat hörselpedagoger, logopeder och läs- och skrivspecialister som ska ge konsultation till lärare som på så sätt får kunskap relativt snabbt. I dag ingår 20 personer i det här stödet, men de ska bli fler, säger Erik Berglund.

Kostnaden för hela grundskolan i Uppsala kommun är 1,6 miljarder i år. En budgetsiffra för allt stöd till barn med särskilda behov går inte att få fram. Men de fem procenten med svårare problematik, cirka 900 elever, kostar 132 miljoner kronor.
Nästa års skolbudget blir tuff. Minst 240 tjänster ska bort i grundskolan. Det kommer även att drabba barnen med särskilda behov.
- Det går inte att undgå. Men grundskolans ledning är måna om den här gruppen och försöker prioritera den. Om man drar ner för mycket blir det väldigt stora problem ute i verksamheterna, säger Erik Berglund.

Liksom i övriga grundskolan sjunker elevantalet i särskolan, med stora sparkrav nästa år som följd. Det kan innebära att någon enhet stänger, att grupperna blir mer fullbelagda och att personaltätheten minskar, enligt Ulf Gustin.
I förskolan ökar däremot antalet barn, även de med särskilda behov. Förskolan i Uppsala kommun har en utvecklad samverkan med externa kontakter som till exempel habiliteringen, barnavårdscentralen och logopeder, berättar Marie Svensson, chef för resursenheten i förskolan. Dessutom finns numera en resursenhet bestående av specialpedagoger och psykologer som kan ge råd och stöd ute på förskolorna. Det gör att man tidigt uppmärksammar barnens behov och kan sätta in stöd mycket tidigare i dag.

Sparkrav drabbar barn med stödbehov

En femtedel av alla barn i Uppsala kommun behöver särskilt stöd i skolan. Nästa år måste skolan skära ner kraftigt och det kommer att drabba även dessa barn, trots att de är en prioriterad grupp.