Under ett parkeringshus bakom länsstyrelsen på Hamnesplanaden ligger lokalerna som står rustade för att samla 50 tjänstemän åt gången. När en kris uppstår ska de hålla igång viktiga samhällsfunktioner som räddningstjänst, polis och sjukvård.
Johan von Knorring leder oss ner genom breda kulvertar några meter under länsstyrelsen och skatteverket. Han öppnar ståldörrarna och visar oss in i en anläggning med enkelt inredda kontorsrum. Här finns i huvudsak bordstelefoner, skrivare och diverse uppkopplingar mot satellit, TV och data. Anläggningen är byggd som ett skyddsrum, självförsörjande på luft och vatten.
Det är inte tänkt att någon ska sova över här. Johan von Knorring beskriver anläggningen som ett sätt att samla resurserna och få dem att fokusera på uppgiften, att klara länet igenom en kris.
– Du kan aldrig byta ut mänskliga relationer mot modern teknik. Den här typen av frågor bygger på förtroende, att vi känner varandra och vet vad varje organisation kan göra.
Johan von Knorrings roll är att vara beredd på det vi andra tror inte kan hända. Kriserna är inte långt borta, menar han. När en stor översvämning i centrala Uppsala är ett faktum måste statens förlängda arm, länsstyrelsen, ha en effektiv organisation för att samordna resurserna.
– Ledningscentralen är väldigt viktigt, det är ungefär som att ha en försäkring. Det är kanske inte något som används dagligen, men när det händer något så ökar centralen förutsättningarna för samhället att fortsätta fungera.
Det största rummet där ledningsgruppen samlas har använts vid stora katastrofer som Estonia, Tsunamin och vid sommarens skogsbrand i Västmanland.
– Det händer att vi kallar hit alla. Det gjorde vi senast i vintras när SMHI utfärdade en klass två-varning om snöfall i länet. Vi försöker hålla en bra beredskap, om inte annat för att träna på att samverka.
Det är av kostnadsskäl som ledningscentralen inte följer med 400 meter bort till det gamla posthuset vid bussterminalen, men också av det förändrade politiska läget i vår omgivning. För fem år sedan hade en ny ledningscentral byggts ovan jord, i dag är hotbilden en annan och även en ledningscentral för samhällsinsatser kan vara av intresse att slå ut.
Att bygga en ny underjordisk anläggning skulle kosta åtskilliga miljoner. Så det är kanske inte så dumt att vara kvar under parkeringshuset ändå, resonerar länsstyrelsen. Anläggningen ska få en teknisk uppgradering och eventuellt byggas om.
– Vi har gjort bedömningen attt det fungerar alldeles utmärkt att ha kvar anläggningen här. Och skulle det hända något utanför arbetstid så åker vi direkt hit.
Även om ett haveri i Forsmarks kärnkraftverk fortfarande bedöms ge störst konsekvenser i Uppsala län, finns det andra orosmoln. I den 63-sidiga risk- och sårbarhetsanalysen för 2014 skriver länsstyrelsen om klimatförändringar, värmeböljor och skyfall. Elnät och kommunikationer kan slås ut och ge konsekvenser för hela samhället.
Det har redan hänt: Vid det extrema snökaoset 1998 blev Gävleborna utan livsmedel. Ett annat exempel är elavbrottet i Kista 2001 då försvarsmakten fick rycka ut och servera soppluncher till invånarna.
– En enda händelse klarar man ofta av att hantera, men en översvämning leder till fler problem som elavbrott, sjukdomar, matbrist och social oro. Hur mycket som helst kan hända i samhället och ju mer komplex en händelse är, desto fler aktörer måste vi samordna.