Uppsalas nya barnhälsovårdsöverläkare, Steven Lucas berättar att hos ett spädbarn är huvudet tungt och musklerna i nacken inte så utvecklade. Det lilla barnets hjärna slår mot skallväggarna och skadas vid kraftig skakning. Det anses att våldsam skakning under 6–7 sekunder är fullt tillräckligt för att bryggvener, blodkärlen i mellanrummet mellan hjärnhinnorna och skallbenet, ska slitas av och hjärnskador ska kunna uppstå.
Skadorna syns inte på utsidan av barnet, det krävs att man gör en röntgenundersökning, främst av huvudet. Men tre fynd säkerställer att det är frågan om denna typ av misshandel, ögonbottenblödningar, en speciell sorts hjärnblödning och om barnet har svullen hjärna.
Har man kommit så långt att en röntgenundersökning gjorts och just dessa skador konstaterats kan det inte vara så mycket annan än barnmisshandel.
– Ögonbottenblödningarna kan barnet nämligen inte få på annat sätt, mer än möjligen vid en svår bilolycka. Men i så fall skulle den omständigheten så att säga vara känd, säger Steven Lucas.
Den amerikanska termen ”shaken baby syndrome” har på senare tid ersatts och i stället talar man om en traumatisk huvudskada. Då sorterar man också in de barn vars huvud dunkats mot något, till exempel ett bord, i samma diagnos.
Det typiska i vad som föregått dessa skador är att en förälder har tappat kontrollen, av trötthet och uppgivenhet kanske, och skakar barnet då det gråter eller skriker. Barnet tystnar, men inte därför att de lärt sig att lyda, utan för att det blir medvetslöst.
– Jag vill poängtera att vi pratar om en verkligt kraftig skakning. Normal hantering av ett spädbarn ger inte den här typen av skador, säger Steven Lucas.
Under de senaste fyra åren har fallen med traumatiska huvudskador bland de riktigt små barnen mer än fördubblats. Men fortfarande handlar det inte om särskilt många barn.
Ett eller två barn per år kommer in till sjukhus i Uppsala län med skadorna. Men Akademiska sjukhuset får ta emot barn med huvudskador från flera landsting. Det äldsta barn Steven Lucas har träffat på som haft de typiska skadorna har varit två år. Med tanke på barnets storlek har det då varit frågan om väldigt kraftigt skakvåld.
Det kan också finnas andra osynliga, men fysiska skador på barnkroppen som utsatts för den här sortens övervåld.
– Det är även viktigt att man gör en röntgenundersökning av bröstkorgen. Några revben kan vara brutna och det har hänt att detta inte synts utanpå det heller, säger Björn Tingberg, sjuksköterska på Miogruppen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.
– Dessa revbensfrakturer är också speciella, punktformade efter där den vuxne har hållit hårt i barnet.
Miogruppen är ett specialteam vid Stockholms läns landsting som kallas in vid misstankar om barnmisshandel.
– Kommer det in barn som är livlösa, kanske har krampat och har problem med andningen kan man tänka sig att det är någon form av infektion eller en hjärnblödning. Men det kan också vara misshandel bakom, som skakvåld. Det är viktigt att komma ihåg det.
Björn Tingberg berättar att det inte finns några svenska studier om ”shaken baby syndrome”. Men man har gjort omräkningar till svenska förhållanden utifrån utländska studier och kommit fram till att det årligen i Sverige handlar om ungefär 15 barn per 100 000.
– Men det är svårt att säga hur tillförlitlig den siffran är, i synnerhet som diagnosen inte finns i Sverige utan de här barnen får andra diagnoser som huvudtrauma, hjärnblödning och så vidare.
Han menar att det goda i det hela är att detta är en barnmisshandelsform som går att förebygga med att ge blivande föräldrar information redan före förlossningen. Man kan lära ut strategier, att man till exempel kan lägga i från sig barnet en stund om det skriker mycket i stället för att försöka trösta in till ytterlighetens gräns.
När det gäller barnmisshandlande föräldrar i allmänhet är de ofta utsatta på något sätt, ekonomiskt till exempel. Men gruppen som skakar småbarn för hårt är en mer allmän grupp utan socioekonomiska ”kännetecken”.
– Det är frågan om bristande impulskontroll och denna brist kan finnas i alla samhällsklasser, säger Björn Tingberg.
Steven Lucas var med och startade ett litet resursteam på Akademiska sjukhuset för misshandlade barn för sex år sedan. Det bestod av honom själv och en barnsjuksköterska med specialistutbildning. Tanken var att det skulle vara lätt för alla avdelningar på Akademiska sjukhuset att kontakta dem om de behövde råd i misstänkta fall. Nu ska bemanningen i teamet ökas. Redan nu är ytterligare en läkare i tjänst som ska arbeta på Barnahus i Uppsala som delaktig i polisutredningar om barnmisshandel och sexuellt våld mot barn.