Spaning efter tid som flytt

Där väg 288 mot Östhammar passerar Stavby låg boplatser på järnåldern. Det visar den arkeologiska utgrävning som just nu pågår inför utbyggnaden av vägen.

Arkeologer. Emelie Svenman och Kajsa Andreasson i arbete.

Arkeologer. Emelie Svenman och Kajsa Andreasson i arbete.

Foto: Michaela Hasanovic

Uppsala2014-07-22 07:00

Under folkvandringstiden, eller romersk järnålder, var det som nu är åker en sjö, och längs med stränderna bodde människor.

– Antagligen kunde man vinka härifrån till dem som bodde på stranden mittemot, ungefär där det står en blå vägskylt nu, berättar arkeologen Magnus Lindberg, biträdande projektledare för utgrävningen.

Vägen mot Östhammar ska breddas, och den förundersökning som alltid föregår exploatering av mark visade att området nära Stavby kyrka är av arkeologiskt intresse. Därför tillsatte länsstyrelsen en slututredning, som Riksantikvarieämbetet UV Mitt fick i uppdrag att genomföra. Under de snart tre veckor som Magnus Lindberg och hans kollegor grävt och undersökt platsen med metalldetektor har de konstaterat att Stavby sannolikt var bebott runt 400- talet. De har hittat stolphål som tyder på att här stått så kallade långhus med eldstad i mitten, som var vanliga då.

– Dessutom har vi hittat brända bendelar från djur, som måste vara rester från matlagning. Andra fynd som visar på mänsklig aktivitet är isbroddar både för människor och hästar samt fragment av knivar och keramik.

Magnus Lindberg visar en liten blå pärla daterad till samma tidsperiod. Människor använde smycken även då. Och slängde sopor. Vid ett stort stenblock verkar man ha dumpat avfall i många år.

Utgrävningen avslutas tisdag 22 juli. Sedan ska arkeologerna registrera fynden och återskapa området på dator. Med GPS gör de upp en plan för hur husen har sträckt sig och var de olika föremålen har hittats.

– Efter en sådan här utredning får vi en bredare bild av hur livet såg ut i Uppland för länge sedan. Annars har man mest undersökt kändare platser som Gamla Uppsala. Allt vi hittar här ger ny information. Att det låg en sjö här, som försvann med landhöjningen, är en förklaring till varför platsen blev bosatt. Där det fanns vatten fanns ofta människor. Antagligen är det därför kyrkan kom att byggas just här.

Arkeologiska utgrävningar bekostas av den som ska exploatera ett visst område. Därför omfattar undersökningen bara marken där vägen ska breddas. Magnus Lindberg tror att de skulle kunna hitta ännu mer fornfynd runtomkring utgrävningen.

– Betesmarken här intill är ett gravfält. Människorna som bodde i långhusen för mer än tusen år sedan ligger nog där.

Arkeologisk utgrävning i Stavby Trafikverket bekostar undersökningen

I samband med att väg 288 breddas sker en arkeologisk utgrävning av ett område om 2500 kvadratmeter längs med sträckan genom Stavby. Utgrävningsarbetet har pågått sedan första veckan i juli. För närvarande bedöms de äldsta fynden på platsen vara från 300- eller 400- talet, men efter laboratorieundersökning av C14- prover kan dateringen komma att ändras.

Undersökningen bekostas av Trafikverket, och länsstyrelsen har tilldelat Riksantikvarieämbetet UV Mitt uppdraget att genomföra den. De flesta arkeologiska undersökningar i Sverige görs inför exploatering av mark. Endast Riksantikvarieämbetet, museer, universitet och arkeologiföretag kan få tillstånd från länsstyrelsen att göra arkeologiska utgrävningar.

Källa: Riksantikvarieämbetet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om