Tommy Lakmaker har cirka 35 000 diabilder hemma med flygplan på, men inte flera bilder av samma plan.
– Nej, vad är det för vits? Säger han. Han växte upp i Traneberg där flygplanen flög inpå hela tiden och lediga dagar var han på Bromma flygplats. Idag bor han i Märsta och det är Utsiktstornet på Arlanda som gäller. Här startar och landar plan i jämn ström, från vilken bana är det vinden som avgör.
Det är inte så ofta det kommer något helt unikt plan men det händer. Om det händer så är det oftast på ramp W – viprampen, dit stadsbesök och stora internationella artister anländer med egna plan.
Annars är det framför allt unika målningar av planen och nya registreringsnummer som roar mest. Inhyrda plan är också intressant.
– SAS hyr in diverse plan just nu, men de målar självklart inte om dem bara för en vecka utan vid längre hyrningar.
I väntan på att något spännande plan ska dyka upp kan han ibland inte undgå att roa sig med att lyssna på vanliga besökare som till exempel ska förklara för sina barn vilket plan som kommer.
– Det kan vara fel flygplanstyp och fel bolag men folk tror sig vet mer än de gör, skrattar han.
Idag har även Lars Horn, en flightspotter från Skanstull åkt till Arlanda och Tommy känner honom sedan tidigare. De tillhör båda Svensk flyghistorisk förening och Lars brukade gå på Tommys bildvisningar på 70-talet.
Att ha med sig en kamera är ett måste och något nästan alla flightspotters har.
– Det är bara engelsmännen som nöjer sig med att skriva ner bara registreringsnumret, säger de båda.
Tommy har även med sig en radioscanner. Med den kan han lätt ta reda på vilka banor planen landar på och om det behövs, hinna förflytta sig för att få bättre sikt.
– Åh här kommer en udda! Ett helvitt plan med regnummer OM-Gex är på ingående och har fångat både Tommys och Lars uppmärksamhet långt innan landning. OM vittnar om att planet är från Slovakien.
Fascinationen ligger alltid i att hitta något unikt och det behöver inte vara något stort plan.
Tommys favoritplan är en Lockheed constellation, ett propellerplan från 40-talet.
– Det här intresset kan nog jämföras med frimärkssamlande och jaktinstinkten är drivkraften, säger Lars.
Båda anser dock att det tyvärr är en väldigt mansdominerad hobby och ingen av dem känner till någon tjej som ägnar sig åt det just nu.
– Det är bara en promille tjejer. I USA och England har jag träffat på några, men inte här, säger Tommy.