Det framgår av en studie vid elva intensivvårdavdelningar för nyfödda i sex europeiska länder, däribland den vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.
– Det känns bra att på ett mer vetenskapligt sätt få bekräftat vad vi länge misstänkt, nämligen att möjligheten till en sängplats fungerar som en viktig signal till föräldrarna om att vistas på avdelningen och så långt som möjligt aktivt delta i vården av sitt barn, säger barnläkaren Erik Normann, som är chef för neonatalavdelningen 95F.
Studien omfattar 328 för tidigt födda barn som behövt intensivvård i Estland, Finland, Italien, Norge, Spanien och Sverige. Under de två första veckorna besvarade deras föräldrar dagligen en enkät om hur mycket tid de tillbringade på avdelningen, höll i eller hade närkontakt hud mot hud med sitt barn.
– Närkontakt, i synnerhet hud mot hud, minskar såväl barnets som föräldrarnas stress och är gynnsam för anknytningen mellan dem. Barn som får tidig hud-mot-hud-kontakt har också visats ha mindre problem med temperaturkontroll och smärta och bättre viktuppgång, säger Erik Normann.
Ingen av avdelningarna hade några regler som begränsade föräldrarnas närvaro. Ändå fanns stora skillnader mellan dem när det gällde hur lång åtminstone någon av föräldrarna tillbringade på avdelningen, från som minst i medeltal drygt tre timmar per dygn i Como i Italien till som mest i medeltal mer än 22 timmar per dygn vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.
Avdelningar som erbjöd möjligheter att övernatta hade alla högre föräldranärvaro än avdelningar som inte gjorde det.
Andra faktorer kopplade till högre närvaro var för mammornas del om de var yngre och om de hade högre utbildning och för pappornas del om de bodde tillsammans med mamman.
Däremot hade avståndet mellan sjukhuset och föräldrarnas bostad eller om det fanns flera andra barn i familjen ingen betydelse för föräldranärvaron.
– Det stämmer med vår erfarenhet att föräldrar under tiden som de vistas hos oss på avdelningen lyckas se till att syskon får bo hos släktingar eller vänner. Om syskonen är under tre år är det förresten vanligt att också de bor på avdelningen under vårdtiden, säger Erik Normann.
Avdelning 95F vid Akademiska barnsjukhuset låg visserligen inte i topp när det gällde föräldranärvaro, men var ändå den avdelning där föräldrarna hade mest närkontakt hud-mot-hud med barnet, med i medeltal 6,6 timmar per dygn och i vissa fall nästan 20 timmar per dygn.
Det var också vid nyföddhetsavdelningen i Uppsala som papporna deltog mest aktivt i vården. Nära 40 procent av tiden som barnen vid avdelningen hade hudkontakt med en förälder var det med pappan.
Överlag deltog papporna mer i vården vid avdelningarna i Sverige än i vid avdelningarna i övriga länder som ingick i studien.
En av avdelningarna som erbjöd övernattningsmöjligheter och som hade hög föräldranärvaro låg ändå i botten när det gällde hud-mot-hud-kontakt, med i medeltal bara 0,3 timmar per dygn.
– Så även om tillhandahållande av en säng är en nödvändig förutsättning för att föräldrarna ska ha mer långvarig närkontakt hud-mot-hud med barnet, är den inte tillräcklig. Det behövs också en vårdkultur på avdelningen som uppmuntrar till detta. Den tycker jag att vi har lyckats utveckla i Uppsala, säger Erik Normann.
Fotnot: studien är publicerad i tidskriften Acta Paediatrica och kan läsas här http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.13798/epdf