Det framgår av en studie bland drygt 20 000 högstadie- och gymnasieelever i Uppsala län, som publiceras facktidskriften Sleep Medicine.
– En studie som denna kan visserligen inte bevisa några orsakssamband, men resultat talar ändå starkt för att goda sovvanor är viktiga för att ungdomar ska prestera bra i skolan, säger forskaren Christian Benedict vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Tillsammans med bland annat doktoranden Olga Titova har han analyserat uppgifter från en omfattande hälso- och livsstilsenkät i vilken ungdomarna besvarade frågor om bland annat sina sovvanor och betyg.
Analysen visar ett tydligt samband mellan både sömnstörningar och nedkortad nattsömn och ökad förekomst av svaga skolprestationer i form av icke godkänt betyg i ett eller flera ämnen.
– Sambandet var särskilt starkt för flickor. Jämfört med flickor med normala sovvanor var underkända betyg dubbelt så vanliga bland flickor med sömnstörningar och hela fem gånger så vanliga bland flickor som brukade sova mindre än sju timmar per natt, säger Christian Benedict.
Enligt forskarna finns flera tänkbara förklaringar till varför sömnstörningar och nedkortad sömn kan ha menlig inverkan på skolprestationerna.
– En är att störd eller otillräcklig sömn gör det svårare att hålla sig koncentrerad i skolan under dagen, en annan är att en god nattsömn underlättar inlagringen av långtidsminnen i hjärnan, säger Christian Benedict.
Forskarna oroas av att nästan en tredjedel av eleverna rapporterade att de hade sömnsvårigheter eller att de både under vardagar och i helger brukade sova mindre än sju timmar.
– Liknande resultat har setts i flera andra studier och tyder på att sömnproblem bland ungdomar har nått epidemiska nivåer i vårt moderna samhälle, säger Christian Benedict.
En delförklaring till denna ”epidemi” kan enligt forskarna vara att den ökade användningen av internet, även under tider då man borde sova. Ungdomar som enligt enkäten använde internet även nattetid hade mer sömnbesvär och kortare sovtider än ungdomar som inte gjorde det.
– Elektronisk utrustning som LED-skärmar, smartphones och surfplattor kan faktiskt bidra till att orsaka sömnproblem eftersom de avger blått ljus, vilket hämmar frisättningen av det sömnbefrämjande hormonet melatonin från tallkottkörteln i hjärnan, säger Christian Benedict.
Elever på Linnégymnasiet i Uppsala bekräftar att de har svårt att få tillräckligt med sömn.
– Jag sov två timmar i natt. Det beror nog främst på att jag lade om dygnet i helgen, då blir det svårt att ställa om och komma upp i tid på måndagen, säger Oliver Hansson som är 16 år och läser naturvetenskapsprogrammet.
Han menar att han har svårt att motivera sig till att sova när det finns så mycket annat han vill göra, till exempel skapa musik, läsa och se på filmer via internet.
– När man är trött är det svårt att koncentrera sig, jag kan känna mig helt död på insidan. Visst skulle jag kunna tänka mig att lägga om mina sömnvanor, men det är svårt, säger Oliver Hansson.
Shinyar Aziz och Nathanya Lennvall läser båda sista året på samhällsvetenskapsprogrammet. Deras sömnvanor skiljer sig åt, vilket de tror har med hemmiljön att göra. Medan Shinya ofta är uppe till klockan ett, två på natten och pratar med vänner via sociala medier brukar Nathanya somna vid klockan elva.
– På eftermiddagen är det full fart hemma eftersom jag har så många syskon. Men på kvällen släcker vi ner och alla går och lägger sig. Då brukar jag bli väldigt trött och det känns naturligt att gå och lägga sig, säger Nathanya Lennvall.
Ann-Kristin Hegerius som är skolsköterska på Linnéskolan menar att sömnen är ett stort problem bland deras gymnasieelever.
– Många är så trötta på morgonen att de inte ens lyckas ta sig till skolan. I vissa fall leder det till att man får gå ett extra år för att få ihop sina poäng.
Hela studien kan läsas HÄR.