Mejlet från SOS Alarm med information om en pågående räddningsinsats skickades ut i förra veckan till dem som prenumererar på tjänsten, i första hand medier. Förutom adressen fanns dessutom upplysningen att det handlade om ett skyddat boende för kvinnor.
– Om det inte är ett enstaka misstag, är det givetvis ett allvarligt problem som de måste åtgärda genast. Det är inte rimligt att adressen är så pass öppen för medier och andra som prenumererar på tjänsten, säger Olga Persson, generalsekreterare för Unizon, som samlar runt 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter i landet.
Hon berättar att det finns olika grader av skydd på olika boenden, från dem som har en mer öppen adress till boenden där inte ens alla som jobbar där vet adresserna till olika lägenheter i verksamheten. Och följdverkningarna av att en adress röjs kan bli förödande:
– Kvinnor och barn som lever på flykt från mäns våld kan bli hittade – och då kan konsekvensen bli att de blir dödade. Det är ju det som är den yttersta konsekvensen av mäns våld mot kvinnor, att män mördar kvinnor och barn. Det är därför de befinner sig på ett skyddat boende, säger Olga Persson.
Linda Bengtsson, presschef på SOS Alarm, bekräftar att det med största sannolikhet rör sig om ett misstag av en av operatörerna som tar emot larm.
– Det är operatörerna som svarar i telefonen som också skriver in informationen i sina datorer – och där ska ju inte känslig information skrivas in. Det är olyckligt, men ett misstag kan ske när det är människor som jobbar, säger hon.
Det är svårt att veta hur många personer som kan se mejlutskicken när de till exempel skickas till en redaktion, och Linda Bengtsson har inga siffror på hur många kunder som köper tjänsten.
– Men såvitt jag vet handlar det om medier och att räddningstjänster använder sig av informationen, privatpersoner kan inte köpa tjänsten.
För landets kvinnojourer handlar graden av skydd om en balansgång. Å ena sidan måste de som lever i ett skyddat boende kunna känna sig säkra på att inte bli hittade, å andra sidan måste adressen vara tillgänglig i akuta situationer och för till exempel polis och socialtjänst.
– Det är ett stort problem i myndigheter generellt, att man inte har rutiner för hur man ska hantera både adresserna till boendena och alla de människor som lever med olika typer av skyddade identiteter. Vi får ständigt höra berättelser, att man till exempel blir uppropad med namn på vårdcentralen trots att det står i datorn att man har skyddad identitet, säger Olga Persson.
På SOS Alarm följer man upp de avvikelser man hittar, och enligt Linda Bengtsson kommer det att ske i det här fallet.
– När avvikelser kommer till vår kännedom går vi alltid igenom ärendet för att se om vi kan göra något annorlunda för att det inte ska hända igen. Det är en form av kvalitetsarbete som är viktigt att man faktiskt gör, säger Linda Bengtsson.
Kommer SOS Alarm att ge information till kvinnojouren om att adressen är röjd?
– Det kan jag inte svara på, den sakkunskapen har inte jag. Det är en verksamhetsfråga internt, säger Linda Bengtsson.
För Olga Persson är det självklart att kvinnojouren bör informeras.
– Människor gör ju misstag, men konsekvenserna för det här boendet är att man kan behöva flytta verksamheten om adressen har läckt ut till så pass många. Då är ju inte adressen skyddad längre – och det behöver också det här boendet bli medvetet om, säger hon.