Elin Belleza är projektledare på Uppsala Vatten & Avfall AB.
Uppsala kommun vill förändra synen på sopor. Visionen är att vi inte längre ska se avfall som någonting förbrukat, utan som resurser. I och med detta så har man lagt fram en avfallsplan som ska börja gälla efter nyår. I planen ingår bland annat de nya sopkärlen med flera fack som UNT tidigare skrivit om, vars syfte är att fler ska slippa åka till återvinningen.
– Det är ett sätt att förändra beteenden och förhoppningsvis skapa goda vanor, säger Elin Belleza, projektledare på Uppsala Vatten och Avfall AB.
Målet för 2050 är att Uppsala kommun ska vara en så kallad cirkulär ekonomi. Det innebär att prylar och annat som inte längre används ska återvinnas och återbrukas i så hög grad som möjligt. Exempelvis ska kommunen bli bättre på att återbruka möblemang inom kommunens egna verksamheter. Man ska även ställa högre krav på att återanvända visst material och minimera spillmaterial vid byggnationer.
Även enskilda invånare ska dras med i kommunens nya filosofi kring återbruk.
– En vanlig människa är kanske inte superintresserad av sophantering. Vi försöker nu att göra det lätt att veta hur man ska hantera sitt avfall på rätt sätt. Men också att försöka utveckla systemen, så att det blir lättare att göra rätt också, säger Elin Belleza.
Flera åtgärder är under planering för att det ska bli enklare att leva hållbart. Exempelvis planerar kommunen för att öka möjligheterna att källsortera på allmänna platser i staden. I den sydöstra staden planerar man för "multihubbar", platser där man kan mötas för att laga saker eller byta möbler med varandra.
Kommunikationsinsatser för att få invånare att bli mer informerade och göra mer miljömedvetna val ska intensifieras. Exempelvis med olika aktiviteter för att minska nedskräpning.
Är det inte lite naivt att tänka sig att kommunikationsinsatser ska leda till stora förändringar i folks beteenden?
– Grejen med beteendeförändringar är att vi outtröttligt måste upprepa samma budskap om och om igen. I dag är det få som slänger glasförpackningar i restavfallet, det är en kombination av kommunikation och förbättrade insamlingssystem som har skapat den här beteendeförändringen, säger Elin Belleza.
Återbruket är en stuga vid återvinningen där man kan lämna in hela möbler och annat. Sakerna säljs sedan i gamla Bolandsgymnasiet.
Här på återvinningscentralen i Boländerna har man sedan några år tillbaka haft Återbruket öppet. Här kan man lämna in hela möbler och annat i stället för att kasta det.
– Är det fina och hela saker så uppmuntrar vi folk att lägga det i Återbruket. Nästan alla tycker att det är bra. Vi kämpar för att återvinna så mycket som möjligt, säger Bestoon Gawher, driftchef.
Bestoon Gawher är driftchef vid återvinningen i Boländerna.
Här samlas prylar av allehanda slag. Därefter körs de till gamla Bolandsgymnasiets lokaler där de säljs vidare till allmänheten. Vinsten återinvesteras i verksamheten.
När UNT besöker återvinningscentralen i Boländerna är det få besökare som vill vara med i tidningen. De finns dock en del tankar kring det här med återbruk.
– Överhuvudtaget slängs det mycket som är användbart. Det görs till exempel inga reparationer på elektronik i dag, man slänger hela enheten fast att det kanske bara är ett motstånd i apparaten som är sönder, säger en besökare.
Karl-Henrik Schang visar upp ett utmärkt exempel på återbruk. Av plommonträdet har han sågat till underlägg. Just det här exemplaret blev dock lite snedsågat.
En annan besökare tänker att unga är sämre på att spara grejer.
– Jag tror det slängs mer bland unga faktiskt. Man bor trångt och har inte plats att spara så mycket. Men det baserar jag mycket på mina egna barn.