Sömnläkemedel ökar risken att dö i förtid
Medelålders män som regelbundet använder sömnläkemedel löper flerfaldigad risk att dö i förtid. Även för kvinnor som brukar ta sömnmedicin är risken för förtida död förhöjd, om än inte lika mycket.
- Våra resultat ligger i linje med flera tidigare studier. Men det krävs mer forskning innan vi vet om den ökade dödligheten verkligen är ett slags biverkan av själva medicineringen, säger Lena Mallon, psykiatriker vid Säters sjukhus och forskare vid Akademiska sjukhusets sömnutredningsavdelning.
Studien omfattar drygt 3 500 kvinnor och män i Mellansverige, som i mitten av 1980-talet besvarade en omfattande enkät med frågor om bland annat sömnvanor, sömnmediciner, hälsoproblem, depression och livsstil.
Under de 20 år som forskarna följt upp deltagarna i studien dog 657 av dem, 379 män och 278 kvinnor. När forskarna närmare granskade vilka som avlidit fann de att dödligheten varit klart förhöjd bland dem som i enkäten uppgivit att de regelbundet använde sömnmediciner.
- Bland dem som använde sömnläkemedel regelbundet var dödligheten mer än fyrfaldigad för männen och fördubblad för kvinnorna, jämfört med för männen och kvinnorna som inte tog sömnmediciner, säger Lena Mallon.
En rad undersökningar har visat att många såväl kroppsliga som psykiska sjukdomar är förknippade med ökad förekomst av sömnbesvär. Det finns också studier som visat att långvariga sömnbesvär i sig ökar risken för att dö i förtid.
Är det inte helt enkelt så att den förhöjda dödligheten bland dem som regelbundet använde sömnläkemedel bara är en återspegling av att de redan från början hade mer allvarliga hälsoproblem än kvinnorna och männen som inte tog sömn-medicin?
- Jodå, visst var både hälso- och sömnbesvär vanligare i gruppen som regelbundet använde sömnläkemedel. Men även efter att vi i de statistiska analyserna tagit hänsyn till detta kvarstod sambandet mellan sömnläkemedel och förhöjd risk för förtida död, säger Lena Mallon.
Samtidigt påpekar hon att den sortens sömnläkemedel som användes i mitten av 1980-talet, så kallade bensodiazepiner, till stor del ersatts av andra preparat. Men varken för de äldre eller nyare sömnmedicinerna finns några kontrollerade långtidsstudier. Enligt rekommendationerna ska de inte heller användas annat än för tillfälliga sömnbesvär.
- I praktiken vet vi dock att det fortfarande är vanligt att sömnmediciner används under lång tid, ofta flera år. Därför är det otillfredsställande att det saknas kontrollerade kliniska studier som belyser deras effekter och risker på längre sikt, säger Lena Mallon.
Det anser också den amerikanske sömnexperten Daniel Kripke vid Scripps Clinic Sleep Center i La Jolla, som i samma nummer av Sleep Medicine skrivit en särskild kommentar till den svenska studien.
Han anser att bevisbördan för att sömnmediciner är säkra bör ligga på dem som rekommenderar långsiktig, regelbunden användning av dem.
"I en kontrollerad prövning som pågår under ett eller två år behövs bara några tusen deltagare som är över 60 år för att kunna fastställa säkerhetsgränserna för ett visst sömnläkemedel. De som introducerar eller godkänner nya sömnläkemedel måste ta på sig denna bevisbörda, om medlen är tillräckligt säkra att använda", skriver han.
Så jobbar vi med nyheter