Sömnen fortfarande en gåta

- Vi vet visserligen att vi riskerar både kroppslig och psykisk ohälsa om vi inte sover, men varför sömnen är nödvändig för oss och alla andra ryggradsdjur kan varken jag eller någon annan besvara, säger Jan-Erik Broman, chef för Akademiska sjukhusets sömnutredningsavdelning.

Sömnforskningen har gradvis givit allt bättre kunskaper om till exempel hjärnans elektriska aktivitet, hjärt- och andningsmönster, muskelaktivitet och halterna av en rad olika ämnen i kroppen vid både normal sömn och olika sömnstörningar.
- Vi vet allt mer om vad som sker under sömnen, men varför samma saker inte kan ske i vaket tillstånd är ofta väldigt oklart, säger Jan-Erik Broman.

Sömnbehovet skiftar från individ till individ och är större under ungdomen än i medelåldern och allra minst under ålderdomen. Men alla människor behöver åtminstone någon sömn.
- Ibland har vi patienter som säger att de aldrig sover, men när vi undersöker dem i sömnlaboratoriet visar registreringarna att de faktiskt har sovit gott och under flera timmar. Efteråt tror de ändå att de mest varit vakna, säger Jan-Erik Broman.

Att sömnen inte lämnar några minnen efter sig är en förklaring till att det kan finnas stora skillnader mellan hur en person upplever sin sömn och hur han eller hon verkligen sover.
- Den som vaknat med några timmars mellanrum och tittat på väckarklockan kan lätt förledas tro att han eller hon varit vaken mest hela tiden, fastän vakenhetsperioderna i verkligheten kan ha varat bara några minuter, säger Jan-Erik Broman.

Det man kan minnas av sömnen när man vaknat är drömmar från den så kallade REM-sömnen.
- Men det man minns är vanligtvis bara en del av den allra sista drömperioden, just innan man vaknar, säger Jan-Erik Broman.

Under sömnen inträffar flera återkommande, och i slutet av natten allt längre, perioder av REM-sömn.
- Alla människor har REM-sömn och drömmer, även de som säger att de aldrig gör det. Att de inte minns några drömmar beror förmodligen på att de brukar vakna under andra sömnstadier än just REM-sömnen, säger Jan-Erik Broman.

Drömmar har alltid fascinerat människor, långt innan vi visste att de inträffar under det särskilt sömnstadium som kallas REM-sömn. Under REM-sömnen är hjärnan synnerligen aktiv och förbrukar lika mycket energi som när vi är vakna. Den vanligaste uppfattningen är att drömmar och REM-sömn behövs för att bearbeta och lagra minnen från händelser som inträffat när vi varit vakna.
- REM-sömnen är viktig för inlärning, men senare forskning har visat att även andra sömnstadier har betydelse, säger Jan-Erik Broman.

Vid sidan av REM-sömnen delas sömnen in i fyra ytterligare stadier: en kortvarig insomningsfas, ett stadium av ytlig sömn och två stadier av djup sömn, då hjärnan går på sparlåga och nästan inga stresshormon produceras. (Se även grafisk illustration härintill.)

Ändå är djupsömnen i flera andra avseenden en synnerligen aktiv fas. Under djupsömnen aktiveras immunsystemet så att motståndskraften mot infektioner stärks.
- Bland annat det för en rad reparationsprocesser viktiga tillväxthormonet tillverkas under den djupa sömnen, oavsett under vilken tid på dygnet vi sover. Även flera andra viktiga hormoner produceras under djupsömnen, men bara vid en någorlunda regelbunden dygnsrytm. Därför störs den normala hormonproduktionen vid skiftarbete, säger Jan-Erik Broman.

Om sömnen störs eller skärs ner någon enstaka natt har ingen större betydelse. En sådan "sömnskuld" behöver vanligtvis inte tas igen med en mer än vanligt lång sömnperiod natten därpå.
- Det är egentligen bara om sömnbristen har negativ inverkan på hur man fungerar under dagen som man kan sägas ha ett sömnproblem. Och det är en myt att sömnen varit otillräcklig om man inte känner sig pigg direkt när man vaknar. Det är helt normalt att det tar en stund att vakna till och komma igång efter att ha stigit ur sängen, säger Jan-Erik Broman.

Sömn och vakenhet hänger ihop.
- De flesta är säkert medvetna om att man behöver ungefär åtta timmars sömn för att fungera bra på dagen. Men man tänker kanske inte alltid på att man också behöver vara vaken 16 timmar för att få en god sömn, säger Jan-Erik-Broman.

Sömnen fortfarande en gåta

Sömn och vakenhet hänger ihop. För att må bra under dagen bör vi sova gott om natten. Men varför vi måste ägna ungefär en tredjedel av livet åt att sova är fortfarande något av en gåta.