Det visar ett europeiskt forskningsteam i en ny studie, som publiceras i den välrenommerade facktidskriften American Journal of Clinical Nutrition.
– Våra resultat kan vara en viktig delförklaring till varför människor med dåliga sömnvanor löper förhöjd risk att bli överviktiga och utveckla fetma, säger forskaren Christian Benedict vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, som är huvudansvarig för studien.
Flera tidigare gjorda undersökningar har visat att kvinnor och män som skär ner på sömnen betydligt oftare än personer med normala sömnvanor är överviktiga och feta. Men någon riktigt bra förklaring till varför så är fallet har hittills inte funnits.
I den nya studien lät forskarna på 14 unga, friska och normalviktiga män testa hur kroppens energiförbrukning och aptiten påverkas efter att ha varit vaken under ett helt dygn jämfört med efter en natt med fulla åtta timmars sömn. Med en metod som kallas för indirekt kalorimetri mättes energiförbrukningen både före och efter att männen ätit frukost efter vaknatten respektive sömnnatten.
Skillnaderna var slående. Efter vaknatten låg energiförbrukningen innan männen ätit frukost fem procent lägre och efter frukosten hela 15 procent lägre än efter natten med åtta timmars sömn. Efter vaknatten visade männen också en hög lagring av näringsämnen i kroppens energiförråd.
– Detta talar för att upprepad kraftig sporadisk sömnbrist, till exempel hos personer med nattjobb, kan leda till viktuppgång eftersom kroppen inte förbrukar tillräckligt av energin från maten den får i sig, säger Christian Benedict.
Vid båda undersökningstillfällena lämnade männen också prover för mätningar av flera olika hormoner i blodet, däribland ”fetmahormonet” ghrelin. Efter vaknatten var ghrelinhalten i blodet klart högre än efter sömnnatten. Ghrelin är känt för att påverka aptiten och därmed födointaget uppåt, och för att sänka kroppens energiförbrukning. När männen på eftermiddagen bjöds på en variationsrik buffé, från vilken de fick äta precis så mycket de ville, fanns dock inga klara skillnader mellan hur mycket då åt efter de båda försöksbetingelserna.
– Huvudorsaken till att akut sömnbrist inte påverkade försökspersonernas födointag är troligtvis att försökspersoner inte visar sina normala matvanor i denna experimentella situation. Därför behövs fler studier som undersöker hur sömnbrist påverkar matvanor i en vardaglig situation, säger Christian Benedict.
Även om många frågor återstår att besvara kring kopplingen mellan sömnbrist och viktuppgång tycker han att den nya studien ger mycket starka belägg för att sömnen har stor betydelse för regleringen av kroppsvikten.
– Eftersom det finns ett nära samband mellan fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom und erstryker den också hur viktigt det är att ha bra sovvanor, säger han.