På sommaren försvinner ofta de vardagliga rutinerna för tonåringen: man får vara uppe länge på kvällarna, inga läxor väntar och inga skoltider ska passas.
- Man har en annan möjlighet att ägna sig åt det som stimulerar ens belöningssystem. Medan vissa triggas av att gå på restaurang eller vara ute i naturen när man är ledig, får andra kickar av att sitta vid datorn och spela, säger Fred Nyberg, professor vid Uppsala universitet, med 30 års erfarenhet av beroendeforskning.
Man räknar med att det finns ungefär 170 000 personer med spelproblem i Sverige. Generellt sett är det yngre personer som fastnar eller riskerar att fastna i ett spelberoende. Det har, enligt Fred Nyberg, att göra med att unga befinner sig mest där spelen finns: på nätet.
- Ju yngre du är, desto mer sårbar är du. Nu sitter barn vid datorn redan innan skolåldern, hur blir det när de växer upp, frågar sig en del, fortsätter han.
Jonas Galfvensjö arbetar på Uppsala kommuns Ungdomscentrum, som behandlar ungdomar i 12-20 årsåldern med problematiskt datorspelande. Han kan inte säga att det är fler ungdomar som kontaktar honom under sommarmånaderna. Däremot är det fler oroliga föräldrar som hör av sig till Ungdomscentrum den här perioden.
- Många är oroliga över att skolan är stängd, att barnet ska vända på dygnet och sitta längre framför datorn. Man vill veta hur man ska hantera sina ungdomar när det inte finns någon riktig vardag, säger Jonas Galfvensjö.
De tips som han och kollegorna ger oroliga föräldrar är att försöka motivera sina barn till att göra andra saker, som kan konkurrera ut datorn. Att se till att familjen gör gemensamma aktiviteter, som att äta tillsammans, är också ett råd.
- Det handlar egentligen inte om hur många timmar barnet sitter framför datorn, det viktiga är att man har kontroll över sitt spelande. Det är när spelandet går ut över sömn, skola och livsstil som det börjar blir problematiskt, säger Jonas Galfvensjö.
Föräldrarna tillskrivs ett stort ansvar när det gäller att komma till rätta med ungdomars spelande. Fred Nyberg talar om att föräldrar kan behöva en ”väckarklocka”.
- En del är alldeles för naiva och tycker det är bra att ens barn är så duktiga på ett område som man själv inte behärskar lika bra, säger Fred Nyberg, och menar att föräldrar måste försöka sätta sig in i barnets spelande på allvar.
Ing-Marie Wieselgren, läkare och specialist i psykiatri på SKL och projektledare för Psynk, ett projekt om barn och ungdomars psykiska hälsa, har kommit fram till att datorspelande är en av orsakerna till barn och ungdomars skolfrånvaro.
- Det gäller att uppmärksamma och sätta in hjälp tidigt, att alltid rigga med stöd och sätta gränser till spelandet på kvällar liksom helger och lov, säger Ing-Marie Wieselgren.
- För att uppmärksamma spelande ungdomar måste vi få till ett tajtare samarbete mellan skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Flyttar vi dagens sena och dyra insatser till tidiga insatser, blir det mindre kostnader för samhället och bättre livskvalitet för ungdomarna, fortsätter hon, och förklarar att ett datorspelsberoende inte sällan går hand i hand med andra riskbeteenden och missbruk.
Kognitiv beteendeterapi i kombination med medicinen naltrexon - som används mot alkoholmissbruk - har i studier visat sig vara effektivt mot spelberoende, berättar Fred Nyberg.
Sommarlov - risk för spelberoende
Spelberoende hos unga riskerar att öka när vardagens pressade skolschema byts ut mot lång sommarledighet. Ett stort ansvar vilar på föräldrarna, säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet.
Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX
Spelberoende
Spelberoende är en impulskontrollstörning, som innebär att man inte kan kontrollera sitt spelande.
Man brukar tala om två olika typer av spel, som båda sker via nätet: gambling inkluderar spel där man spelar om pengar, till exempel poker eller olika bettingspel, medan den andra typen kan vara äventyrsspel eller krigsspel online, där man samlar fiktiva poäng - pengar är inte inblandat.
Studier har visat att spelberoende kan liknas vid olika typer av substansberoende. Det fungerar på liknande sätt i hjärnan: I belöningssystemet finns endorfinerna som påverkar dopaminet, och som skapar de här eftersökta kickarna och välbefinnandet när den beroende får sin ”drog”.
Den spelberoende kan liksom substansmissbrukaren drabbas av abstinenssymptom som rastlöshet och obehag om den inte får spela.