Vet inte hur ni har det på jobbet men här hos oss på redaktionen kan det gå ganska hett till ibland. Ja, inte så att vi slåss med knytnävarna men väl med orden - vi diskuterar. Just det hände på morgonmötet när kollegan, Lennart Lindström, berättade att plasten ska bekämpas i Uppsala. Då var det som om alla i reportergruppen gick bananas och drabbades av plastångest.
Likt en pingpongboll studsade argumenten emellan oss: "Det bästa är att använda tygkasse istället för plastkasse"; "Nej, en tygkasse orsakar större koldioxidutsläpp när den tillverkas"; " Och man måste alltid räkna in transporterna"; "Men en tygkasse håller ju i fler år och går att sy av någon gammal trasa och ligger hemma och skräpar"; "Fast i vissa lägen är papperspåsar bättre".
Ja, så där höll vi på. Alla var vi ense om att plastkassar, som tillverkats av råolja, är förkastligt. Men när det kom till vad som är bäst att ersätta dem med var vi sjukt oense. Det kändes som man hade behövt doktorsexamen i både kemi och biologi och samtidigt vara transportlogistiker för att veta hur man som liten människa ska göra för att kämpa mot klimatförändringar. Några av oss blev frustrerade och började vifta med armarna. Kanske var det bara jag. Och med all rätt eftersom plast inte enbart bidrar till stora koldioxidutsläpp utan även har andra negativa konsekvenser.
* Majoriteten av plasten i haven är gamla platspåsar eller engångsförpackningar. De har slängts på land och förts till havs med vinden, regnvatten eller floder. Det kan ta 400 år för naturen att bryta ned en platskasse.
* Haven fylls av plast och om det fortsätter som nu kan de innehålla mer plast än fisk i framtiden. Valar, sälar, sjöfåglar, sköldpaddor och andra djur fastnar i skräpet och drunknar, svälter ihjäl eller skadas svårt.
* Många fiskar och andra havsdjur tror att små plastbitar, mikroplaster, är plankton och äter upp dem. Hur vi sedan påverkas av att äta de fiskarna finns det ännu inga studier på.
Det är inte lätt att göra rätt. Det finns alldeles för många om och men. Därför är det smart att satsa på enkelhet, att sluta fundera på vad som är det bästa och helt enkelt bestämma sig för en grej som går att förändra. En liten förbättring som blir av är bättre än alla goda intentioner som stannar i huvudet. Det spelar roll vad vi gör om vi bara är tillräckligt många som gör det.
Efter att flera europeiska länder förra sommaren införde avgifter på plastkassar i affärerna har något glädjande skett. Antalet plastkassar som hittats i Nordsjön har minskat markant. Det upptäckte forskare när de undersökte hur stor andel fisketrålare som fått in minst en platspåse i sina nät. Resultatet ger hopp. Antalet har minskat från 40 procent 2010 till 16 procent 2018.
Det ska jag nog ta och berätta för kollegerna.