"Som att vara i ett stort maskinrum"
En entonig upprepad dov ton, som larmet från en mistlur, ljuder mot oss i Domkyrkan.
Robert Coulter hjälper till vid stämningen av orgeln.
Foto: Rolf Hamilton
Orgeln anlände i juni och har nu monterats upp på sin läktare i den norra korsarmen i kyrkans mitt. Vi klättar upp på en ranglig byggnadsställning och får följa med in i det mäktiga instrumentets innandömen. Känns lite som att vara i ett stort maskinrum. Pipor överallt. Över 4 000 till antalet. De största är nio meter höga och cirka 45 centimeter i diameter och de minsta mycket mindre än en vanlig penna.
Fransesco Ruffatti ger oss ett par smakprov. En av de största piporna får nästa hela Domkyrkan att vibrera. Från en av de minsta kommer ett knappt hörbart ynkligt pip.
Fransesco Ruffatti är av genuin orgelbyggarsläkt från Padova i norra Italien. Hans far och dennes bröder grundade firman Fratelli Ruffatti 1940, och den levererar nu orglar till många delar av världen.
Han knackar på det ljusa träet som utgör orgelns ramverk.
- Svensk tall av högsta kvalitet. Vi importerade det från Sverige, behandlade det i Padova och nu har vi fraktat tillbaka det.
Orgelns vitala trädelar, som måste vara extremt stabila, är gjorda av mahogny från centrala Afrika.
Vi klättrar upp till orgelns bakersta regioner och kommer till en smal trägång med ett stort antal luckor. Vi öppnar ett par av dem. Pipor och åter pipor i långa rader. På flera av dem kan vi läsa ingraverade namn på personer som donerat en slant till orgelbygget.
Piporna är gjorda av en legering av bly och tenn. Allt är handgjort på fabriken.
- Det är bara så vi kan ha kontroll över kvaliteten, säger Fransesco Ruffatti.
Att stämma piporna är ett grannlaga och tålmodigt arbete som består av två delar, berättar Francesco Ruffatti.
- Först måste man ge piporna röst, varje pipa måste få sin rätta karaktär. Vi måste behandla dem varsamt som barn så att de kommer överens och blir samspelta. Nästa steg är att få piporna att ljuda med rätt frekvens.
Organisten sitter nästan mitt i orgeln och syns nästan inte nedifrån kyrkgolvet. Han behöver i själva verket inte ens vara där. Orgeln har en dator, så organisten kan spela in ett stycke som lagras på ett litet kort. Sätter man sedan in kortet igen så spelar orgeln själv upp stycket.
Tonerna förmedlas från tangenterna till piporna med fiberoptik. Nere på kyrkgolvet finns ett extra spelbord som kan flyttas runt i kyrkolokalen så att organisten exempelvis samtidigt kan leda kören.
Variationsrikedomen är stor. Orgeln kan ljuda som klockspel, strängmusik, brassorkester, flöjter av olika slag med mera.
Hopmonteringen och stämningen tar uppemot 20 veckor. Fyra man arbetar i två skift från fem på morgonen till klockan ett på natten.
Orgeln, som kostar runt åtta miljoner kronor, är ett komplement till den stora Åkermanorgeln, berättar Jonas Lindgren, pressansvarig vid Domkyrkan.
- Det är två helt olika typer av orglar. Åkermanorgeln är en romantisk orgel som lämpar sig för en viss typ av musik. Den nya har ett bredare register.
När den ska invigas är inte klart än.
- Det kan bli Domssöndagen 23 november eller första advent, säger Jonas Lindgren.
Så jobbar vi med nyheter