Solrosolja minskade fett i levern

Vilken sorts fett man äter har betydelse för om fett lagras upp i levern. Till skillnad från mat med mycket mättade animaliska fetter kan mat som är rik på fleromättade vegetabiliska fetter motverka ansamlingar av fett i levern.

Uppsala2012-05-06 07:02

Det framgår av en studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som publiceras i den välrenommerade facktidskriften American Journal of Clinical Nutrition.
– För bukfeta personer kan en övergång till en kost med mycket vegetabiliska fetter på kort tid tydligt sänka mängden fettinlagringar i levern, säger forskaren Ulf Risérus vid avdelningen för klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet.

Den nya studien har gjorts mot bakgrund av att flera undersökningar under senare år pekat på att fettinlagringar i levern, genom att ge upphov till rubbningar i ämnesomsättningen, kan vara en viktig förklaring till varför bukfeta personer löper ökad risk för diabetes.
Studien omfattar 67 bukfeta kvinnor och män, som med slumpens hjälp fördelades på två grupper. Den ena fick äta en kost med förhållandevis mycket mättat fett från smör, den andra åt mat med förhållandevis mycket av fleromättade fetter från solrosolja.

Däremot var båda kosterna i stort sett likvärdiga när det gällde hur stora andelar av kaloriinnehållet som kom från fett, protein eller kolhydrater. De var inte heller några bantningsdieter.
– På så sätt kan vi vara mer säkra på att uppmätta skillnader mellan grupperna verkligen är en följd av skillnader i vilka fetter de ätit och inte beror på att de förändrat den övriga kosten eller på att de har gått ner i vikt, säger Ulf Risérus.

Innan ”behandlingen” påbörjades och efter tio veckor genomgick alla deltagarna en undersökning av buken med så kallad magnetkamera. Magnetkamerabilderna avslöjar påtagliga skillnader mellan de båda grupperna.
– I gruppen som åt mycket mättat fett ökade mängden fett i levern med cirka tio procent, men i gruppen som åt mycket omättat vegetabiliskt fett minskade fettdepåerna i levern med uppemot en tredjedel. Det är anmärkningsvärd mycket, i synnerhet som deltagarna inte gick ner i vikt, säger Ulf Risérus.

Samtidigt kan studien avvisa en farhåga som förts fram om att mycket av fleromättade så kallade omega 6-fettsyror i maten kan bidra till att kroppen tillverkar mer av vissa inflammatoriska ämnen.
– Vi kunde inte se det, tvärtom sjönk halten av vissa inflammationsämnen i blodet hos personerna som åt mycket fleromättat vegetabiliskt fett och de fick också bättre blodfetter och förbättrade insulinvärden. Motsvarande förbättringar sågs inte i gruppen som åt mycket mättat fett, säger Ulf Risérus.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!