Erik har i ett par decennier arbetat inom bland annat byggbranschen. Han har under åren varit involverad i ett mycket stort antal bolag.
Det är 2003 och i Stockholms tingsrätt står en man åtalad för att ha skottskadat en företagare i byggbranschen som vi kan kalla Erik. Under rättegången riktas anklagelser även mot Erik. Ett vittne hävdade att han på uppdrag av Erik gått in som målvakt i ett bolag och trixat med fakturor.
Det här är ett tidigt spår av misstänkta oegentligheter i Eriks bolag, men inte det första. Enligt en utredning var Erik häktad för grovt bedrägeri 1994 men släpptes senare. Under 1990-talet drev han flera bolag som gick i konkurs och det fanns misstankar om ekonomiskt fiffel för miljonbelopp.
Mer än 20 år senare ska Erik under året ställas inför rätta i Uppsala tingsrätt tillsammans med fyra kompanjoner, i ett unikt åtal om grovt svindleri. Åklagaren Lise-Lotte Tegler yrkar på fängelse och näringsförbud i tio år, vilket är den maximala tid som går att döma ut.
I Eriks kölvatten följer berättelser om skulder, uteblivna löner, försvunna investeringar och känslan av att ha blivit lurad. UNT har talat med en lång rad personer som haft med honom att göra och en fråga återkommer: Varför har inte myndigheterna stoppat honom långt tidigare?
En av dem som undrar är Patrik Liljefors, byggföretagare från Varberg. Han hävdar att Erik under 2005 lurade honom i en härva med bluffakturor.
– Det ledde till att jag krävdes på runt två miljoner kronor. Jag hade gått i personlig borgen och tvingades sälja min villa för att betala skulden. Hur det är möjligt att Erik kunnat fortsätta på det här sättet förstår jag inte, säger Patrik Liljeros.
Trots att flera medier granskat Erik och trots att fackförbund larmat så har ständigt nya personer drabbats.
Redan 2007 varnade tidningen Byggnadsarbetaren för Erik som då kallades "konkursföretagare".
2007 varnade fackförbundet Byggnads sina medlemmar för att ta jobb på företag där Erik fanns med i ledningen. "Orsaken är en lång rad konkurshärvor", skrev tidningen Byggnadsarbetaren.
Enligt facket hade personal lurats på löner och andra ersättningar för miljontals kronor. Margit Birk, då ombudsman för Byggnads, utredde ärendet.
– Vi gjorde en kartläggning av några inblandade bolag och såg att samma namn, bland annat Eriks, återkom. Det var en soppa, berättar hon.
För att de anställda skulle få betalt begärde Byggnads vissa av bolagen i konkurs. Staten fick sedan stå för lönerna i form av lönegarantin. "Det märkliga är att de kan fortsätta i nya företag", sa ombudsmannen Tomas Sundqvist i Byggnadsarbetaren 2007.
Samma år rapporterade Dalarnas Tidningar om ett företag företrätt av Erik. I ett byggprojekt i Mora skulle "i princip samtliga" som företaget haft att göra med ha blivit lurade på pengar, skrev tidningen. Där stod också att Erik var känd för att "gå fram som en bärsärk. Han skäller och gapar för att skrämma sig fram".
Även det företaget gick i konkurs. Hovrätten slog fast att Erik arbetat i bolaget trots att han levde på sjukpenning och han dömdes att betala tillbaka 660 000 kronor till Försäkringskassan.
Men hans affärer fortsatte och så även medieavslöjandena. "Affärsmannens meritlista: aktiv i 74 konkursade bolag", löd en rubrik om Erik i Vestmanlands Läns Tidning 2016.
Erik har varit omskriven i en rad tidningar under åren. Här en rubrik ur Vestmanlands Läns Tidning från 2016.
Till Uppsala kom han 2018 genom bolaget Systemhus där han var VD. UNT rapporterade om nyetableringen och att Erik pekades ut på nätet som bluffmakare. I stora annonser sade sig bolaget förvärva mark runt om i Sverige. Visionen var storslagen: att bygga hyresrätter "till hela svenska folket" och att Systemhus skulle bli "Sveriges nya folkaktie". 59 personer köpte aktier i Systemhus för totalt 3,5 miljoner. Den som satsade mest betalade 345 000 kronor.
En anställd i Systemhus upptäckte konstigheter när privatpersoner skulle lockas att investera.
Personerna bakom Uppsalabaserade Systemhus lade ner mycket arbete på att utforma hemsidor och prospekt. Systemhus gick i konkurs 2020.
– En fastighet som var värd 3–4 miljoner kunde i prospekt påstås vara värd 40 miljoner. Prospekten var välgjorda men det fanns knappt några intäkter i Systemhus och verksamheten var mycket liten, säger UNT:s källa och fortsätter:
– Jag reagerade över att cheferna inte följde regler eller betalade in skatter korrekt. Erik sa att han arbetat på det viset i många år utan att myndigheterna stoppat honom, så han tyckte att han kunde fortsätta.
2018 ville Erik och Systemhus köpa en fastighet av Norbergs kommun för att bygga serverhallar för kryptovalutor. Men Norbergs högsta politiker synade korten.
Johanna Odö (S), kommunalråd i Norberg, kontaktades av Systemhus som hade stora byggplaner för orten. Men kommunen upptäckte att företagets ekonomi var instabil och affärerna avblåstes.
– Vi upptäckte att Systemhus hade svag ekonomi. Företaget lovade att inom kort presentera nya, bättre siffror men Systemhus återkom aldrig, berättar Johanna Odö (S), kommunalråd.
En central del i bolagssfären runt Erik har varit kommunikation. En ständig ström av nyheter om företag där han varit involverad har spridits med nyhetsbrev, hemsidor och pressmeddelanden. Texterna ger ett initierat intryck och läsaren får lätt känslan av att bolagen ligger i framkant.
Ett exempel är från 2019 då ett bolag som Erik grundat söker nya investerare. Enligt pressmeddelandet kan bolaget ha samma potential som svenska succéer som Spotify och Skype och står inför en "massiv tillväxt" som man vill dela med "fler investerare."
Småspararen Pelle Lundahl köpte aktier i några av bolagen kring Erik.
"Det vara bara bluff alltihop", säger Pelle Lundahl som köpte aktier för 46 000 kronor i Systemhus och ett par andra bolag som ingick i sfären runt Erik.
– Utifrån den information som lämnades på olika hemsidor verkade det hela förtroendeingivande, berättar Pelle Lundahl som är van att handla med aktier.
Sammanlagt köpte han aktier för 46 000 kronor i bolagen. I början fick han nyhetsbrev och allt föreföll normalt. Men efter ett tag fattade han misstankar.
Pelle Lundahl kontaktade Erik för att få veta när och var bolagsstämmorna skulle hållas. Under flera månader lovade Erik att skicka kallelser men de kom aldrig. Efter många turer kom besked om att stämmorna skulle ske i oktober 2019 på ett hotell i Stockholm.
Pelle Lundahl tog sig dit.
– Men ingen dök upp. Hotellet sa att de aldrig hade bokat någon lokal för bolagsstämmorna. Det var mycket märkligt, säger han.
Systemhus sålde aktier till allmänheten med en vision om att "bygga hyresrätter till hela svenska folket". På bilden en Uppsalabo som en period var VD för Systemhus. Han är idag åtalad för grovt svindleri.
De 46 000 kronor han investerat lär han aldrig se igen.
– Till slut gjorde jag en polisanmälan om investeringsbedrägeri, det var bara bluff alltihop, säger Pelle Lundahl.
Inte heller den här gången ingrep myndigheterna. Pelle Lundahls polisanmälan lades ner inom kort.
En annan drabbad är en kvinna i 50-årsåldern som 2017 sålde sitt hus till ett bolag som företräddes av Erik. Kvinnan hade dålig ekonomi och blev lättad när Erik erbjöd sig att ta över hennes lån på huset. Men Erik löste inte lånet, i stället stod skulden kvar på henne, trots köpeavtalet.
2017 var Erik med och köpte ett hus av en kvinna i Sörmland. Kvinnan blev lovad att hennes huslån skulle betalas av men det gjordes inte. I en produktkatalog visade Systemhus hur huset skulle se ut efter ombyggnad.
Enligt kvinnan kontaktade hon Systemhus gång på gång för att bli av med lånet, men inget hjälpte. Hon kopplade in en jurist men fick besked att rättsprocessen kunde dröja två år. I polisutredningen står att kvinnan "är desperat och känner att hon har en skuld på 650 000 kronor för resten av sitt liv för en fastighet som hon inte äger".
Men så, en oktobermorgon 2018 klev utredare från Ekobrottsmyndigheten in på Systemhus kontor på S:t Persgatan i Uppsala och beslagtog en mängd handlingar.
2018 gjorde Ekobrottsmyndigheten tillslag mot Systemhus lokaler på S:t Persgatan i Uppsala. 59 personer hade då köpt aktier för 3,5 miljoner kronor i Systemhus. Aktierna är idag värdelösa.
– Erik sa att tillslaget byggde på en missuppfattning och att det skulle visa sig att allt var i sin ordning, berättar en anställd. Men vi i personalen blev inte så överraskade eftersom det redan varit så många konstigheter.
Razzian innebar början till slutet för Systemhus som försattes i konkurs 2020.
En källa från Systemhustiden vill först inte prata när UNT ringer – personen säger sig ha försökt förtränga allt – men börjar ändå berätta om kaos och lurendrejeri och hur det slutade med konkurs och utebliven lön.
– Det är en gåta att de här personerna kunnat fortsätta i alla år. De har förstört så mångas liv och borde ha näringsförbud hela bunten, säger källan.
Enligt ett åtal för svindleri har bokföringen i Systemhus
blåsts upp med 123 miljoner kronor. När allmänheten erbjöds att köpa aktier i Systemhus angavs tillgångarna till just 123 miljoner. Bolaget gick i konkurs med noll kronor i tillgångar.
Efter konkursen efterlämnade Systemhus 3,7 miljoner i skulder till bland annat leverantörer och Skatteverket. Skattebetalarna fick skjuta till 670 000 kronor för att täcka löner till personalen som inte fått betalt. Alla som köpt aktier förlorade sina pengar. Erik hade dock fått betalt för sina insatser: bankkontot visade att han på ett halvår tagit ut över en miljon.
2020 snurrade en konkurskarusell igång kring Erik och bolag efter bolag där han varit involverad drogs med i fallet. Ett exempel är Raire Invest AB där Erik var VD. Bolaget sade sig syssla med börsnoteringar och även i det företaget uppmanades privatpersoner att teckna sig för aktier.
I sitt prospekt påstod Raire Invest att man hade medarbetare över hela världen och att företaget var "en avkastningsmaskin". 156 personer köpte aktier i Raire Invest för totalt 1,5 miljoner kronor. Alla har förlorat sina pengar.
– Aktierna är värda noll kronor, uppger konkursförvaltaren Peter Thörnwall.
Enligt Raire Invest var företaget värt 82 miljoner men konkursutredningen ger en annan bild. "De stora tillgångsposter som upptagits har inte visat sig ha något värde", står det.
Peter Thörnwall har granskat en rad bolag i sfären runt Erik. På torrt juridiskt språk beskriver han vad som med ett ord kan kallas luftslott.
Ett av de bolag runt Erik som allmänheten lockades att investera i var Power One Burundi AB. Bolaget skulle ordna elektricitet i det afrikanska landet Burundi och påstods vara värt 180 miljoner kronor, men förefaller aldrig ha bedrivit någon verksamhet enligt konkursutredningen.
Bolagets svenska partner på plats i Burundi, den tidigare SVT-journalisten Peter Rinaldo, väntade förgäves på utlovade pengar från Erik och hans bolag.
– Jag gjorde min del av arbetet i Burundi och skulle få finansiering från dem. Men det kom aldrig något, allt blev bara pannkaka, säger han.
Utredningen av Raire Invest pekar på en rad märkligheter. Bokföringen är bristfällig och har upprättats långt i efterhand. En revisor har blivit inregistrerad utan sin vetskap, en annan har inte fått ta del av räkenskaperna. Bara två av åtta anställda har fått lön. En av dem var Erik själv, som lyfte sammanlagt minst 86 000 kronor per månad.
Kort innan konkurser har pengar i olika bolag förts iväg och försvunnit, uppger Peter Thörnwall.
Ett mönster verkar vara att bokföringen blåsts upp. Ett exempel är Sprinkle AB, också det i konkurs. Enligt räkenskaperna hade företaget tillgångar på inte mindre än nära en miljard kronor, men det betvivlar konkursförvaltaren. Även här är bokföringen illa skött.
I fallet Sprinkle AB skulle det i oktober 2020 hållas konkursförhandling. Erik närvarade inte men i stället dök en Uppsalabo upp i tingsrätten. Uppsalabon, en hemlös missbrukare, påstod att han skrivits in som styrelseledamot mot sin vilja.
Den här fastigheten i södra Uppsala har cirkulerat mellan aktörer kopplade till Systemhus. Huset ingår i ett åtal om skattebrott som ska tas upp i tingsrätten i mars. Nuvarande ägare har ingen koppling till tidigare ägare.
I september 2021 gjorde konkursförvaltaren Peter Thörnwall en brottsanmälan till Ekobrottsmyndigheten. Man kan tycka att de som köpt aktier i Eriks bolag varit väl godtrogna men Peter Thörnwall håller inte riktigt med.
– Utåt sett har intrycket varit förtroendefullt med professionella hemsidor och välgjorda prospekt. Jag kan förstå att människor blivit intresserade av att investera. Det är nog en delförklaring till att det här kunnat fortsätta i så många år, säger han.
Frågan är hur stora kostnader som Erik och hans bolag har orsakat. Mängder av enskilda och företag har fordringar och till det kommer kostnader för konkursförvaltare, domstolförhandlingar och en mängd annat.
– Jag vet inte ens hur man skulle räkna fram en sådan summa, men vi pratar naturligtvis om extrema belopp, säger Peter Thörnwall.
En av de annonser där Systemhus marknadsförde sina aktier under en emission 2018.
Ett återkommande tema från Eriks sida är att oegentligheterna varit andras fel. Flera domstolar har krävt att han ska komma till konkursförhandlingarna men han har inte dykt upp. I fjol meddelade Erik Stockholms tingsrätt att han inte hållit sig undan för att han gjort fel. I stället var orsaken att han "sedan 2019 levt under fruktansvärd rädsla" för kriminella som hotar och jagar honom.
"Jag kommer därför inte att i fysisk person eller dylikt befinna mig i några rättssalar eftersom jag inte vågar lämna min skyddade ort", skrev Erik till tingsrätten.
Uppsala tingsrätt har försökt att delge Erik åtalet om svindleri men han är försvunnen. Han har bytt efternamn för tredje gången och meddelat Skatteverket att han har utvandrat. Det går rykten om att han är i Italien, Frankrike eller Turkiet. Den här gången är dock en åklagare efter honom och han lär få svårare än tidigare att komma undan.
Erik förnekar brott i svindleriärendet vid Uppsala tingsrätt. UNT har sökt honom utan framgång.