Det framgår av en studie bland 1080 svenska män och kvinnor som en eller flera gånger under 2000-talet tjänstgjorde i fredsbesvarande styrkor utomlands, i de flesta fallen i Afghanistan eller Kosovo.
– Våra resultat talar för att militär personal som tjänstgör i ökenområden i ökad utsträckning bör använda andningsskydd för att förhindra inandning av skadliga småpartiklar, säger Johannes Saers, läkare vid Region Örebro och forskare vid Uppsala universitet.
Soldaterna, som i nio fall av tio var män, besvarade ett stort antal frågor kring väsningar i bröstet, hosta, slembildning i luftvägarna och andra luftvägsbesvär.
Deras svar har sedan jämförts med hur kvinnor och män i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala besvarade samma frågor när de deltog i en stor internationell hälsostudie.
Drygt var fjärde soldat som tjänstgjort utomlands besvärades av hosta under natten, var sjätte hade av och till astmaliknande väsningar från bröstet och var åttonde hade typiska symtom på kronisk bronkit i form av långvarig hosta och onormalt mycket slem från luftvägarna.
– Det innebär att dessa besvär var betydligt vanligare bland soldaterna som tjänstgjort utomlands än bland jämförelsepersonerna som inte deltagit i fredsbevarande styrkor. Det talar starkt för att det finns faktorer i soldaternas arbetsmiljö som ökar risken för luftvägsbesvär, säger Johannes Saers.
Enligt forskarna är förmodligen småpartiklar i ökendamm en sådan riskfaktor. Bland soldaterna som hade tjänstgjort i ökenområden i Afghanistan var de flesta former av luftrörsbesvär vanligast bland dem med längst sammanlagd tjänstgöringstid och bland dem som hade varit utsatta för sandstormar.
Ökendamm kan dock inte vara den enda riskfaktor för luftvägsbesvär som möter soldater som tjänstgör utomlands.
Luftvägsbesvär var lika vanliga bland soldater som tjänstgjort i ökenfria Kosovo som bland soldater som tjänstgjort i Afghanistan, om än inte lika vanliga som bland soldaterna som utsatts för sandstormar.
– Varför risken för luftrörsbesvär var förhöjd även för soldater som tjänstgjort i Kosovo är oklart. Kanske är förklaringen omfattande luftföroreningar från tung industri, koleldade kraftverk och transportfordon, säger Johannes Saers.
I framtida studier hoppas han få möjlighet att testa bland annat lungfunktionen med så kallad spirometri hos svenska soldater innan, under och efter tjänstgöring i ökenområden.
– Det skulle ge ett mer objektivt mått på påverkan på luftvägarna än självrapporterade besvär i en enkät, på hur mycket denna arbetsmiljöfaktor påverkar risken för luftvägsproblem och hur länge besvären finns kvar för dem som har drabbats, säger han.
Johannes Saers fick idén till studierna när han för elva år sedan tjänstgjorde som officer under FN-insatsen i den krigshärjade Darfurprovinsen i västra Sudan och flera kolleger från Europa hade långdragna luftvägsbesvär, hosta, lunginflammation och astmaliknande symtom.
– En 30-årig kollega utgjorde den främsta inspirationen. Han insjuknade i atypisk lunginflammation efter att sandstormssäsongen startat. Han behandlades med antibiotika, men hade fortsatta problem med blodig hosta och astmaliknande besvär som höll i sig ett år efter hemkomsten. Trots att han tidigare aldrig haft astma eller liknande besvär är denne person fortsatt känslig i luftrören, säger han.
Studien är publicerad i tidskriften European Clinical Respiratory Journal och kan läsas på http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/20018525.2017.1327761