– Ju fler som deltar, desto snabbare kan vi få resultat som kan ligga till grund för nya, välgrundade och individuellt anpassade hälsoråd till skydd mot de stora folksjukdomarna, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.
Studien Epihealth påbörjades i Uppsala hösten 2011 och startade året därpå även i Malmö. Målet är att den ska spridas till ytterligare flera orter och i slutänden omfatta 300 000 medelålders och äldre kvinnor och män.
Men tre år efter starten har studien ännu inte spridits utanför Uppsala och Malmö och av dem som inbjudits att delta har bara var femte tackat ja. ”Bara” cirka 17 000 personer har besvarat den omfattande hälso- och livsstilsenkät och genomgått den speciella hälsokontroll som ingår i studien.
– Tyvärr finns en trend att det blir allt svårare att rekrytera deltagare till forskningsstudier. Vi tror också att debatten om genetiska uppgifter och datasäkerhet skrämmer en del från att delta. När avslöjandena kring NSA kom såg vi en tydlig nedgång i deltagarantalet, säger Lars Lind.
Han säger sig förstå att det finns en rädsla för brister i sekretess och dataintrång, men tycker att den är överdriven.
– En forskningsetisk nämnd måste ge tillstånd för varje delstudie som ingår i projektet och sedan är uppgifterna som används bara tillgängliga för forskarna själva. Det finns inga 100-procentiga garantier mot dataintrång, men datasäkerheten ligger i nivå med den för bankerna, säger Lars Lind.
För att öka intresset för att delta har i dagarna ett personligt brev skickats ut till de 1 000 senaste deltagarna i den så kallade Epihealth-studien i Uppsala. I brevet uppmanas de att försöka värva nya deltagare bland släkt och vänner.
– Vi tror att många som har deltagit anser att det varit intressant att kunna bidra till forskningen samtidigt som de själva tycker sig ha haft personlig nytta av att ta del av uppgifterna från den omfattande kostnadsfria hälsokontroll som ingår i undersökningen, säger Lars Lind.
Utöver traditionella mätningar av bland annat puls och blodtryck och blodprov för att kolla kolesterol- och blodsockervärden görs också en del undersökningar som inte brukar ingå i vanliga hälsokontroller, till exempel av mängden fett och muskler i buken och andra delar av kroppen.
Förutom hälsokontrollen omfattar studien en webbaserad enkät med ett stort antal frågor om livsstil, matvanor och miljön på arbetsplatsen. Enkäten kan ta uppemot en timme att fylla i.
Dagens kunskaper om hälsoriskerna med till exempel rökning, högt blodtryck och höga blodfetter bygger på liknande, tidigare gjorda studier. Vad kan den nya studien tillföra som vi inte redan vet?
– Genom att följa framtida sjuklighet bland deltagarna och koppla samman detta med uppgifter från enkäten och hälsokontrollen kommer vi att få mycket mer detaljerade och användbara kunskaper om hur genetiska faktorer, livsstilen och miljön påverkar hälsan, säger Lars Lind.
Epihealth omfattar kvinnor och män i åldrarna 45 till 75 år. Många av de nya kunskaper som forskarna förväntar sig att studien ska ge lär komma först efter att deltagarna följts under minst ett par decennier och antalet sjukdomsfall blivit tillräckligt många för att kunna fastställa säkra samband.
– En del av de allra äldsta deltagarna kommer inte att hinna få personlig nytta av de nya kunskaperna, men jag törs nästan säkert lova att de som är yngre och deras barn och barnbarn kommer att få det, säger Lars Lind.