Soffpotatisar har oftare tjocka barn

Det framgår av en studie bland 602 familjer i Uppsala, som publiceras i nätupplagan av facktidskriften European journal of public health.
– Våra resultat visar att det finns goda skäl för föräldrar att både för sin egen och för barnens skull ha en sund livsstil, med mycket fysiska aktiviteter och ingen rökning, säger forskaren Liisa Byberg, vid Uppsala kliniska forskningscentrum.
I studien har hon tillsammans med forskare vid Stockholms universitet analyserat uppgifter från en enkätundersökning och en hälsokontroll om 990 barn i åldrarna fem till 14 år och deras föräldrar.
På flera punkter upptäckte forskarna klara samband mellan föräldrarnas livsstil och förekomsten av övervikt, fetma, högt kolesterol och andra riskfaktorer för framtida hjärt-kärlsjuklighet hos barnen.

Ju mer fysiskt aktiva föräldrarna var, desto mindre vanligt var det att barnen var överviktiga eller feta och desto lägre var deras blodtryck, kolesterolvärden och halter av fetmahormonet leptin i blodet.
Också om föräldrarna rökte tenderade barnen att ha högre BMI-värden och högre halter av fetmahormon än om föräldrarna inte använde tobak.
Studien kan inte besvara frågan om hur och varför föräldrarnas livsstil, till exempel rökning, påverkar barnens hälsa.
– Resultaten pekar på ett mönster där flera faktorer hänger ihop. Familjer där föräldrarna har en hälsosammare livsstil med mycket motion och inte röker äter troligen också bättre och detta avspeglas också i hur barnen i familjen mår, säger Liisa Byberg.

Många studier har visat att välstånd skyddar mot ohälsa. Därför blev forskarna litet förvånade när de inte såg något samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomi och olika riskfaktorer för hjärtkärlsjuklighet hos barnen.
– Möjligen var de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan familjerna i vår studie för små för att upptäcka sådana samband, säger Liisa Byberg.

Det är mycket sällsynt att barn insjuknar i någon hjärt-kärlsjukdom.
Däremot talar mycket för att levnadsvanor och riskfaktorer redan under barndomen kan ha stor betydelse för risken att insjukna långt senare i livet.
– Därför ska det bli intressant att följa upp både barnen och föräldrarna i studien och se hur livsstil och riskfaktorer utvecklas på några års sikt, till exempel om föräldrar som övergår till sundare vanor också påverkar barnens hälsa på ett positivt sätt, säger Liisa Byberg.