Social status påverkar överlevnad vid bröstcancer

Vid bröstcancer har ­kvinnor med akademisk utbildning högre över­levnadschanser än låg­utbildade kvinnor.

Uppsala2008-10-09 18:01
Social tillhörighet kan ha ­betydelse för vilken vård kvinnor med bröstcancer får, men kan inte förklara varför prognosen är sämre för lågutbildade.
Det visar resultaten av en svensk studie, som på fredag publiceras i nätupplagan av facktidskriften International Journal of Cancer.

- Givetvis ska kvinnor med bröstcancer få bästa möjliga vård oavsett ­social tillhörighet. Samtidigt krävs ytterligare forskning för att hitta och åtgärda de faktorer som försämrar prognosen för socialt mer utsatta kvinnor med bröstcancer, säger doktor Sonja Eaker vid Uppsala universitet och Regionalt onkologiskt centrum, ROC.
Hon är en av de ansvariga för studien, som bygger på uppgifter om nära 10 000 kvinnor med bröstcancer i de sju landstingen i Upp­sala-Örebro sjukvårdsregion. Av dem dog tolv procent i bröstcancer inom fem år ­efter att de fått sin diagnos.
För kvinnor som var arbetslösa, ensamstående eller beroende av socialbidrag var överlevnadschanserna dock lägre än så. Allra starkast koppling mellan sociala faktorer och dödlighet i bröstcancer var vilken utbildning kvinnorna haft.

För kvinnor med högst nio års utbildning var ­dödligheten en tredjedel högre än för kvinnor med högskoleutbildning. I siffror innebär det att 14 procent av de lågutbildade och nio procent av de högut­bildade kvinnorna hade avlidit i bröstcancer inom fem år efter att de fått sin dia­gnos.
Forskarna fann också att det funnits vissa skillnader mellan hög- och lågutbildade när det gällde hur omfattande diagnostik och behandling de fått.
- Det gällde till exempel bortoperation av lymfkörtlar för att se om cancern spridit sig, analys av om tumören var hormonkänslig och strålning eller behandling med cellgifter efter att tumören opererats bort, säger Sonja Eaker.
Men även om det var något vanligare att högutbildade kvinnor fått en mer intensiv diagnostik och behandling visade forskarnas analys att detta inte kunde förklara mer än en liten del av varför de hade hög­re överlevnadschanser än lågutbildade kvinnor med bröstcancer.
- Det är troligt att and­ra ogynnsamma faktorer i livssituationen och livsstilen har större betydelse för lågutbildades sämre prognos. Framtida forskning bör undersöka betydelsen av till exempel rökning, hög alkoholkonsumtion, samsjuklighet och dålig följsamhet till behandlingar för att skydda mot återfall, säger Sonja Eaker.

Hon är optimistisk om att ytterligare kunskaper om vilka faktorer som ger upphov till de sociala skillnaderna i prognosen vid bröstcancer kommer att leda till riktade insatser för att utjämna dem.
- Den högre överlevnad som ses i de mest privilegierade grupperna bör vara möjlig att uppnå för alla kvinnor med bröstcancer, säger Sonja Eaker.
Den nya studien har gjorts i samarbete med arbetsgruppen för bröstcancer i Uppsala-Örebroregionen och Karolinska institutet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!