Rapporten har kunnat göras tack vare att barn som gick i tredje klass 1938 i Malmö ingick i en undersökning. Där kartlade man föräldrarnas utbildning och inkomst, och följde sedan hur det gick för barnen i skolan och senare i livet.
Nu har data från deras barn och barnbarn samlats för en studie som har följt 900 Malmöfamiljer i fyra generationer.
– Det är en klassisk fråga inom samhällsvetenskapen, hur går social status i arv? Det är unikt att ha ett datamaterial där man kan följa en familj i fyra generationer, säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och en av rapportförfattarna.
Studien har följt utbildningsnivå och inkomst för personer som är födda i slutet av 1800-talet fram till deras släktingar födda på 1980-talet. Den visar att det råder ett starkt amband mellan generationerna när det gäller social status, framför allt högre social status.
De som ett par generationer tillbaka har släktingar med hög utbildning och hög livsinkomst tenderar att själva att hamna i den gruppen, mer än andra personer med annan släktbakgrund.
– Man har tidigare gjort antagandet att sambandet klingar av och blir svagare över flera generationer. Men social status tycks inte klinga av så snabbt som man tidigare har trott. Familjebakgrund spelar stor roll, och den spelar roll länge, säger Anna Sjögren.
Vad som är orsaken till det är inte helt klart.
– Vi kan inte se att utbildningsnivån i sig är drivande. Det ser ut om att det är något annat som driver utvecklingen, en spekulation är att det en familjekultur, något som sitter i väggarna eller hur man pratar med varandra.