Pojkar väljer en viss typ av program, flickor andra. På omvårdnadsprogrammet i Uppsala var nära 90 procent av eleverna flickor, medan bygg- och fordonsprogrammen lockade färre än fem procent av flickorna.
— Men skillnaderna i hur könen väljer är mycket mindre bland de elever vars föräldrar har hög utbildning, säger Ida Lidegran.
Utmärkande för Uppsala kommun är att en stor andel elever har mycket utbildningstillgångar med sig hemifrån.
— Det syns genom att det naturvetenskapliga programmet är mycket större i Uppsala än i riket i genomsnitt, säger Ida Lidegran.
Elevernas sociala ursprung har också avgörande betydelse för gymnasievalet, enligt rapporten. Exempelvis utmärker sig Katedral och Lundellska skolan när det gäller andel elever vars föräldrar har hög utbildning eller har ett yrke på högre tjänstemannanivå.
— Kapitalvolymen är också viktig. Lundellska och Katedral drar till sig elever med stor kapitalvolym, säger Ida Lidegran.
Blandningen av könen är alltså störst på program med många elever med högutbildade föräldrar. Den akademiska elitens söner och döttrar hamnar alltså på samma program, nämligen på naturvetarprogrammet och då framför allt på Katedral och på Lundellska skolan, skriver Ida Lidegran.
Under undersökningsperioden var 12, 5 procent av eleverna läkarbarn på en viss gren av det naturvetenskapliga programmet på Katedralskolan. På exakt samma gren och program, fast på Celsiusskolan var bara 2,8 procent av eleverna läkarbarn.
I Ida Lidegrans intervjuer med skolledarna vid Uppsalas gymnasier framkommer att Celsiusskolan haft problem att locka elever och har setts som en lågstatusskola. En orsak som nämns är att många elever med utländsk härkomst går där. Sedan ett par år finns idrottsprogram på Celsiusskolan, vilket är ett försök från kommunen att göra skolan mer attraktiv.
I Uppsala har eleven inte kunnat välja skola vid valet till gymnasiet. Här användes under undersökningsperioden nämligen inte betygsintag, vilket görs i exempelvis Stockholm. Uppsalaeleverna har i stort sett fått gå det program man valt i första hand. Om programmet finns på flera skolor har skolgången bestämts av närhet till hemmet.
Hur kan då Uppsalas gymnasier vara så segregerade, trots ett intagningssystem utan skolval?
— Konkurrensen är hård och för att locka elever erbjuder Uppsalas gymnasier ett myller av lokala grenar och inriktningar av programmen. Genom att välja en viss inriktning så väljer eleven indirekt skola, säger Ida Lidegran.
Rapporten avser åren 1997 till 2001. Sedan dess har kommunen startat Rosendalsgymnasiet, ett par nya friskolor har tillkommit och intagningsreglerna har ändrats något. Men de förhållanden som rapporten visar på lyder under tröga lagar, menar Mikael Börjesson som är med i den forskargrupp där Ida Lidegran ingår.
— Vi har gjort studier med uppgifter från 80-talet och vet att sådant här är extremt stabilt. Men det är klart, det kan komma uppstickare som ändrar på saker och ting, säger han.
Läs mer i UNT