Bakgrunden är uppståndelsen kring SNS-rapporten om konkurrens inom välfärdssektorn, som publicerades häromveckan. Rapporten innehöll inte några alltför uppseendeväckande slutsatser ? man konstaterade att det behövs mer forskning för att få bättre bild av konkurrensutsättningens konsekvenser och att det inte fanns några forskningsresultat som klart visade att effektiviteten eller kvaliteten blivit bättre.
I den enklare socialdemokratiska retoriken förvandlades detta till att SNS skulle ha bevisat att konkurrensutsättning var dåligt. Påståendet var uppenbart orimligt, men upprepades i ett exalterat tonläge på ledarsidor och bloggar.
Många andra, däribland UNT, har påpekat att konkurrensreformerna aldrig motiverades med effektivitetsargument utan med uppfattningen att valfrihet har ett värde i sig. Men uppfattningen att valfrihet är bra är en värdering och inte ett forskningsresultat. Därför berördes aldrig denna aspekt i rapporten. Det var en allvarlig brist men är inget bevis för politisering.
Det hade gått utmärkt att påminna om den roll som värderingar om valfrihet och mångfald som ett egenvärde spelade för konkurrensreformerna utan att slutsatserna i övrigt hade påverkats. Också forskare får göra misstag ? som sedan får debatteras fritt och offentligt.
Nu har debatten kortslutits, först av övertolkningarna och sedan internt inom SNS. Organisationens vd Anders Vredin säger till TT att rapporten höll en ?mycket hög vetenskaplig nivå? men han är ?inte alls nöjd med hur budskapet uppfattades?. För en vd i en organisation som bygger på fri forskning är det helt katastrofalt uttalande.
SNS grundades 1948 för att vara en bro mellan näringslivet och samhället i övrigt. Viktiga samhällsfrågor skulle studeras seriöst och under full akademisk frihet. En organisation med denna inriktning måste ha en ledning som förmår hålla huvudet kallt när andra övertolkar eller förvanskar.