– Så här bra har det inte sett ut någonsin. I alla fall inte så länge jag kan komma ihåg och jag har hållit på sedan 2001, säger spannmålsodlaren Gustav Storm, som driver sitt företag tillsammans med en kollega vid Fyrisvall strax norr om Uppsala.
Enligt organisationen Lantmännensprognos kan 2014 bli ett rekordår för spannmålsodlare i hela landet. Senaste årens väderlek har gett stora problem med både sådd och skörd. Framför allt gäller det höstvetet i Uppsala län som det i fjol enligt Jordbruksverket inte har skördats så lite av sedan 1984. Det berodde bland annat på att hösten 2012 blev den sämsta såperioden på fjorton år i länet, på grund av ihållande regn som ledde till att endast en tredjedel mot normalt kunde sås.
Men i år är läget bättre än på länge.
– Det ser lovande ut. I fjol skördade vi 3,5 ton vete, i år hoppas vi på 6-7 ton. Men vi är inte där än, säger Gustav Storm, och tillägger att det är knappt två månader kvar till skörd.
Det är framför allt det som såddes under hösten, höstgrödorna, som väntas få en mycket bra skörd i år. Tack vare bristen på snö och det milda vintervädret har många grödor klarat sig utan svampangrepp. Men även den tidiga våren med höga temperaturer har gjort det möjligt för många att i år så vårgrödorna tidigare än vanligt.
Catharina Rudolphson, spannmålsodlare och vice ordförande i Lantmännens riksförbund (LRF) Mälardalsregionen, är försiktigt positiv, med de senaste åren färskt i minnet.
– Det har varit jättetufft. Förra året var ett fruktansvärt år för Uppsala och Enköping. I Västmanland var det bättre. I år ser det positivt ut å andra sidan. Vi får avvakta och se, lite värme och lagom med fukt är en bra kombination för spannmål, säger hon.
Men bra väder som ger en godskörd är inte det enda som avgör en bra säsong. Världsmarknadspriset kan vara minst lika avgörande. De svenska bönderna påverkas därför av hur det går för konkurrenter i andra länder. För att tillväxten ska vara gynnsam i Sverige innebär det att det måste ha gått sämre på andra håll i världen, säger Catharina Rudolphson.
– Vi får se hur det går i resten av Europa och världen nu. I USA har det varit kallt i många områden där man inte har hunnit så mycket än.
Enligt henne är det både enkeltoch billigt att frakta spannmål. Och hon säger också att det skandinaviska spannmålet ofta håller hög kvalitet tack vare vårt klimat och för att vi i regel använder mindre kemikalier, vilket gör det populärt.
Men trots dåliga säsonger säger Catharina Rudolphson att de svenska bönderna har varit för bra på att producera. Tillgången är större än efterfrågan, vilket också påverkar priserna. Enligt Jordbruksverket har den svenska köttproduktionen minskat stadigt sedan 1995, trots att vi äter mer kött. En ökad köttproduktion gynnar spannmålsodlarna då bönder behöver mer foder till djuren. Den minskande köttproduktionen är anledningen till överskottet av spannmål, säger Catharina Rudolphson.
Ekonomin är inte okomplicerad för en bonde. Framgångarna byts snabbt ut till bakslag, och det kan vara mentalt tufft att vara så beroende av vädret.
– Man vänjer sig. Det är klart att det är lite jobbigt. Men det var värre när man var färsk, nu har man ju fått lite mer rutin, säger Gustav Storm.
Han ser ljust på framtiden även om det är svårt att påverka priserna.
– Så är det ju, men när allt går ihop då är det jättekul. Men även när volymen är större så omsätter vi ju mer. Får vi 2-3 ton mer är ju maskinkostnaden densamma, så det är positivt, säger Gustav Storm.