Vad är scenariot i övningen?
- Utan att avslöja för mycket för dem som ska öva så kan jag säga att det är januari månad och väldigt kallt. I de norra delarna av länet drar då en varmfront in med regn. Det leder till storm. I och med att det kommit mycket snö under vintern så leder värmen till en snabb snösmältning som tillsammans med kraftigt regn orsakar stora vattenflöden.
Vilka är deltagarna?
– Deltagarna kommer bland annat från Försvarsmakten, Uppsala brandförsvar och Gästrike vatten. Även observatörer från Region Uppsala, Knivsta kommun och Enköpingskommun kommer vara med.
Har Uppland drabbats av någon väderrelaterad kris?
- Nej, tack och lov sker det inte så ofta. 1998 drabbades Gävletrakten av en så kallad snökanon som skapade stora problem. Efter det finns i landet ett antal exempel. Så sammantaget i olika delar av Sverige är det inte ovanligt. Exempelvis i södra och västra delarna av landet inträffar stormar betydligt oftare.
Hur är samhällets beredskap för denna typ av kriser?
- Jag vill nog säga att den är god och det är inte skryt. Efter 1994, då Estonia sjönk, genomgick krisberedskapen en förändring i vårt län. De former vi har idag för samverkan mellan aktörer i länet är ett resultat av ett arbete som vidtogs efter den händelsen. Formerna har under åren fortlöpande förädlats. För att samhället ska klara en allvarlig kris krävs just samverkan och det tycker jag vi har. Men vi får inte slå oss till ro och tro att allting är bra. Vi måste hela tiden underhålla den beredskap vi har och anpassa oss till nya förutsättningar och en föränderlig värld.
Vad är utmaningen med övningen?
- Det är att skapa en samlad lägesbild över händelserna så vi kan sätta in resurserna där de behövs.