Snart klart för klimatmärkt mjölk
Snart kommer det i affärerna att finnas klimatmärkt mjölk. Först ut att få sin mjölk klimatcertifierad blir uppländska Sju gårdar.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Hon berättar att hon och maken har kunnat se att odlingssäsongen på deras gård har förlängts med en vecka både höst och vår jämfört med för 25 år sedan.
- Och när jag för LRF har åkt runt i världen och träffat lantbrukare kan de ofta berätta om hur klimatet ändrats, att regnen inte kommer när de borde, och att långa torkperioder avlöses av översvämningar.
I den allmänna debatten har mycket fokus i klimatfrågan legat på livsmedelstransporterna och närproducerat. Men transporterna påverkar mycket mindre än man skulle kunna tro. Och då är det inte de långväga lastbilstransporterna utan när maten ska transporteras mellan affären och kylskåpet som de största utsläppen sker.
De stora posterna handlar i stället om markanvändning, gödselhantering och djurhållning.
Själva märkningen kommer inte att visa de faktiska utsläppen av växthusgaser per liter mjölk. Det hade blivit allt för komplicerat. Eftersom man dessutom vill att det ska ske en successiv förbättring så hade det i så fall blivit svårt att uppdatera den siffran så att den är aktuell.
- På det här sättet jobbar man med grövre penseldrag men garanterar att förbättringar är gjorda som är vetenskapligt motiverade, säger Anna Richert på Svenskt Sigill som är ansvarig för regelutvecklingen i klimatmärkningen.
Hon säger att det är en pedagogisk uppgift att också förklara för konsumenterna hur de själva kan påverka saker som ligger utanför sjäva märkningen: att se till att maten inte slängs, att transportera hem den från affären på ett bra sätt och att äta mer grönsaker i stället för kött.
Än är det inte klart exakt när den klimatmärkta mjölken kan finnas ute i affärerna, men någon gång kring årsskiftet har varit ett mål i projektet. Ute på Sju gårdars lantbruk är arbetet i princip gjort. Nu handlar det om att certifieringsorganen ska utforma regler och kontroll på ett rättssäkert sätt.
För Sju gårdar är klimatmärkningen ett sätt att fortsätta att stärka varumärket och ge konsumenterna ytterligare ett argument att välja just deras mjölk. Men Elisabeth Gauffin tycker samtidigt att klimatarbetet är något som är viktigt för hela branschen att ta till sig.
- Det här är ett långsiktigt arbete. Men det är bråttom, säger Elisabeth Gauffin.
FAKTA
Klimatmärkning till årsskiftet
Livsmedelssektorn står för en ansenlig del av människans påverkan på klimatet. Därför har Svenskt Sigill och Krav tillsammans arbetat fram kriterier för ett klimatmärke som ska få användas som ett tilläggsmärke till antingen Svenskt Sigill-märket eller Kravmärket. Först ut är mjölken, men klimatmärket kommer undan för undan att finnas för flera olika produkter, också för nötkött som är ett av de sämsta livsmedlen ur klimatsynpunkt.
Enligt de livscykelanalyser som gjorts är klimateffekten för mjölk i storleksordningen 1 kg koldioxid per liter mjölk. Utsläpp av 1 kg koldioxid motsvarar ungefär 4 dl bensin.
Utsläppen uppkommer framför allt genom markanvändning, gödselhantering och djurhållning: I marken binds kol, främst vid vallodling och i betesmarker. Plöjer man ofta frigörs kolet som koldioxid. Gödsel avger kväve som kan omvandlas till växthusgasen lustgas och den kraftiga växthusgasen metan. Dessutom utsöndrar kor, liksom andra idisslare, metangas i matsmältningen. Därför är det viktigt att se till att korna är friska så att varje ko producerar mer mjölk.
För att märken ska få märkas med klimatmärket ställs detaljerade krav på hur jordbruket ska skötas för att minimera utsläppen av växthusgaser. Dessutom ska det på varje gård finnas ett program som gör att utsläppen successivt minskar.
Kriterierna för klimatmärkning av livsmedel finns på www.klimatmarkningen.se.
Klimatmärkning till årsskiftet
Livsmedelssektorn står för en ansenlig del av människans påverkan på klimatet. Därför har Svenskt Sigill och Krav tillsammans arbetat fram kriterier för ett klimatmärke som ska få användas som ett tilläggsmärke till antingen Svenskt Sigill-märket eller Kravmärket. Först ut är mjölken, men klimatmärket kommer undan för undan att finnas för flera olika produkter, också för nötkött som är ett av de sämsta livsmedlen ur klimatsynpunkt.
Enligt de livscykelanalyser som gjorts är klimateffekten för mjölk i storleksordningen 1 kg koldioxid per liter mjölk. Utsläpp av 1 kg koldioxid motsvarar ungefär 4 dl bensin.
Utsläppen uppkommer framför allt genom markanvändning, gödselhantering och djurhållning: I marken binds kol, främst vid vallodling och i betesmarker. Plöjer man ofta frigörs kolet som koldioxid. Gödsel avger kväve som kan omvandlas till växthusgasen lustgas och den kraftiga växthusgasen metan. Dessutom utsöndrar kor, liksom andra idisslare, metangas i matsmältningen. Därför är det viktigt att se till att korna är friska så att varje ko producerar mer mjölk.
För att märken ska få märkas med klimatmärket ställs detaljerade krav på hur jordbruket ska skötas för att minimera utsläppen av växthusgaser. Dessutom ska det på varje gård finnas ett program som gör att utsläppen successivt minskar.
Kriterierna för klimatmärkning av livsmedel finns på www.klimatmarkningen.se.
Så jobbar vi med nyheter