– Varje dag får vi in fler 20- och 50-lappar säger EdikNazary, ägare till en glasskiosk i centrala Uppsala.
Den 30:e juni blir nämligen flera av våra äldre sedlar ogiltiga då de nya varianterna nu är ute i handeln. Riksbanken genomför en informationskampanj som pågått sedan hösten 2015 och nu är de inne på upploppet.
Glasskioskägaren EdikNazary i centrala Uppsala märker av att många vill göra sig av med sina gamla sedlar.
– De har ökat, absolut. Vi måste rensa boxen varje dag, säger han.
Förutom att det innebär merjobb att sätta in pengarna med jämna mellanrum, försöker han och personalen även informera turister om sedlarna.
– Som turist är det lätt att du tar med dig hem pengarna som blir över, för att kanske spara till nästa semester. Bara för någon dag sedan fick vi in en gammal 100-lapp, den utan remsa.
På Riksbanken jobbar Leif Jacobsson som projektledare för sedel- och myntutbytet. Han berättar att det sammanlagt finns 52 miljoner sedlar till ett värde av 2,1 miljarder kronor som ska in.
– Nu har vi fått in en del, men många finns kvar i omlopp. Att det blir kvar sedlar är något vi får räkna med. Vissa sedlar glöms och andra kommer bort. Hur mycket är svårt att säga, förklarar Leif Jacobsson.
Vilken sedel är vanligast av dessa tre?
– 20-kronorssedeln är den som förekommer mest. Det är en liten växelsedel som finns i många plånböcker och i handeln. Av dessa 52 miljoner sedlar så är 44 miljoner tjugor, sju miljoner 50-kronorssedlar och 900 000 1000-lappar.
För att nå ut till så många som möjligt har Riksbanken skickat ut information till alla hushåll, annonserat och jobbat i sociala medier. Senast något liknande genomfördes var på 80-talet och då gällde helt andra förutsättningar.
Vad händer med sedlarna när ni samlat in dem?
– När vi har fått in sedlarna så makuleras de av Riksbanken och pappersavfallet används i värmeverk.