Snarkopererade blir inte bättre
En operation för att vidga luftvägarna kan ge besvärliga biverkningar, men har ingen bevisad effekt mot vare sig trötthet under dagen eller andningsuppehåll under sömnen. Ändå genomgår omkring 500 svenskar årligen detta ingrepp.
- Om operationen haft positiva effekter hade man kanske kunnat acceptera vissa biverkningar. Men när de enda dokumenterade effekterna är biverkningar är det svårt att förstå att den fortfarande används, säger läkaren Karl Franklin vid Nationellt respirationscentrum vid Danderyds sjukhus.
Han var ordförande i en expertgrupp som på uppdrag av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, nyligen blivit klar med en granskning av de metoder för diagnostik och behandling som används vid så kallar obstruktivt sömnapnésyndrom.
Minst ett par procent av befolkningen har denna sjukdom, som kännetecknas av snarkningar, upprepade andningsuppehåll under sömnen och, som en följd av den ständigt störda sömnen, trötthet under dagen.
I omkring 20 år har en operation för att vidga luftvägarna, bland annat genom att skära bort en del av den mjuka gommen, använts för att behandla patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom. Även storsnarkare utan andningsuppehåll behandlas med detta kirurgiska ingrepp.
- Men ingen av de studier som gjorts kring metoden kan påvisa några positiva effekter av den, varken mot dagtröttheten eller andningsuppehållen. Däremot finns en rad biverkningar väl dokumenterade, säger Karl Franklin.
Omkring hälften av de opererade patienterna får långsiktiga biverkningar av operationen. Vanligast är svårigheter att svälja, som drabbar mer än var fjärde.
- Dessutom har själva operationen sina risker. Dit hör infektioner och blödningar. I en stor amerikansk studie rapporteras att drygt en halv procent dött i anslutning till själva operationen. Dödsfall har förekommit även i Sverige, säger Karl Franklin.
Han framhåller att i den mån helt nya luftvägsvidgande operationsmetoder utvecklas de först måste prövas i väl kontrollerade studier i vilka patienterna informeras om alla potentiella risker.
- Först om sådana studier påvisar positiva effekter finns skäl att införa metoden i den vanliga vården, säger Karl Franklin.
Det innebär inte att patienter med sömnapnésyndrom fram tills dess kommer att sakna möjlighet till effektiva behandlingar för sina besvär.
- Det finns starkt vetenskapligt stöd för att så kallad CPAP-behandling, där patienten sover med en andningsmask som håller luftvägarna öppna, är en både effektiv och biverkningsfri behandling. Även för vissa individuellt utformade bettskenor finns en väl dokumenterad effekt, säger Karl Franklin.
Fakta:
Omkring 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna har obstruktivt sömnapnésyndrom.
Diagnosen ställs genom att registrera och manuellt tolka luftflödet, andningsrörelserna och syresättningen av blodet under en natt. I dag finns bärbara apparater som möjliggör sådan registrering i hemmet.
För män finns ett säkerställt samband mellan obstruktivt sömnapnésyndrom och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och död i förtid. Män med många andningssuppehåll är också, oberoende om de också är dagtrötta eller inte, oftare än andra män inblandade i trafikolyckor. För kvinnor är dessa samband otillräckligt undersökta.
Omkring 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna har obstruktivt sömnapnésyndrom.
Diagnosen ställs genom att registrera och manuellt tolka luftflödet, andningsrörelserna och syresättningen av blodet under en natt. I dag finns bärbara apparater som möjliggör sådan registrering i hemmet.
För män finns ett säkerställt samband mellan obstruktivt sömnapnésyndrom och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och död i förtid. Män med många andningssuppehåll är också, oberoende om de också är dagtrötta eller inte, oftare än andra män inblandade i trafikolyckor. För kvinnor är dessa samband otillräckligt undersökta.
Så jobbar vi med nyheter