Snarkning vanligt även bland kvinnor

Ungefär var 13:e vuxen kvinna snarkar regelbundet, högt och störande. Övervikt, stort midje- och halsomfång, brist på motion och rökning ökar risken för snarkbesvär hos kvinnor.

Uppsala2006-04-11 00:00
Det framgår en unik svensk studie, som i dag tisdag publiceras i facktidskriften Chest.
- Många storsnarkande kvinnor skulle förmodligen ha nytta av att gå ner i vikt, sluta röka och motionera mera, säger docent Eva Lindberg vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
Hon är en av de ansvariga för studien, som omfattat nära 7 000 vuxna kvinnor i Uppsala. De besvarade en omfattande enkät med frågor om bland annat sina sömn- och snarkvanor, vikt och längd, rök- och alkoholvanor, och om hur fysisk aktiva de var.
Ungefär var 13:e kvinna uppgav att hon ofta brukade snarka högt och störande. Men sådant vanesnarkande var inte jämnt fördelat i alla åldersgrupper.
— Andelen snarkare bland kvinnor ökar fortlöpande med stigande ålder tills den når en topp i åldern 50 till 60 år. I den åldern är var sjunde kvinna vanesnarkare, säger Eva Lindberg.

Midja och hals
Ju högre kroppsvikt i förhållande till längden, desto större är risken för att vara storsnarkare. Var femte kvinna med uttalad fetma, men bara var 20:e med normal vikt uppgav att hon brukade snarka högt och störande.
Med växande hals- och midjeomfång ökade också andelen storsnarkare. Bland kvinnor med ett halsomfång på minst 36 centimeter till exempel var andelen vanesnarkare fyra gånger högre än bland kvinnor med ett halsomfång på mindre än 33 centimeter.
Studien visar också att livsstilsfaktorer som rökning och alkoholkonsumtion kan påverka risken för att vara storsnarkare olika i olika grupper av kvinnor.
— Rökning verkar framför allt att vara en riskfaktor för vanesnarkning för normalviktiga kvinnor och hög alkoholkonsumtion en riskfaktor framför allt för magerlagda kvinnor. Däremot är det främst för feta kvinnor som låg fysisk aktivitet ökar risken för storsnarkande, säger Eva Lindberg.

Första stora studien
Hittills har de mesta kunskaperna om riskfaktorer för vanesnarkande kommit från studier gjorda på män.
— Vår studie är faktiskt den första större undersökning som gjorts kring snarkning hos i kvinnor. I mångt och mycket visar den att kvinnor och män delar samma riskfaktorer för snarkning, till exempel övervikt och rökning, säger Eva Lindberg.
Den nya studien har gjorts mot bakgrund av att högt och störande vanesnarkande inte bara är ett slags sanitärt sovrumsproblem. Både för kvinnor och män kan snarkbesvär vara kopplade till andningsuppehåll under sömnen, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
En jämförelse mellan den nya studien och tidigare studier på män visar att snarkning i alla åldersgrupper är nästan exakt dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor.
— Trots detta är det betydligt mer än dubbelt så många män som kvinnor som söker läkarhjälp för utredning av om de har andningsuppehåll under sömnen. En tänkbar orsak är att kvinnor ännu betraktar snarkning som något okvinnligt och skäms för att söka hjälp, säger Eva Lindberg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!