Snabbare examen lockar men klarar lärarkåren mer?
Kortare sommarlov för ta examen snabbare? Många studenter är positiva, men det finns problem, visar en färsk utredning. Andra länder kanske inte godkänner kortare utbildningar. Och hur får man lärare?
Spara ett halvår
Många tillfrågade studenter kan tänka sig att läsa 45-50 veckor i stället för 40 veckor för att spara ett halvår. Samhällsekonomiskt skulle det kunna löna sig. Bland annat skulle specialbyggda lokaler och dyrbar utrustning utnyttjas effektivare. Men först måste ett antal problem lösas.
Den svåraste stötestenen måste föras upp på internationell politisk nivå. Enligt Högskoleverkets utredare finns det en uppenbar risk att andra länder inte godkänner en kortare utbildning. En svensk arkitektutbildning på 3,5 år kanske inte blir lika mycket värd som den gamla femåriga. Det här problemet måste vara löst innan Sverige kan fundera på ett längre läsår, menar verket. Studenterna får inte komma i kläm.
Lärare går på knäna
Ett annat hinder är lärarna. I många ämnen går högskolans lärare redan i dag på knäna. Undersökningar på bland annat Uppsala universitet och Lantbruksuniversitetet har visat att många lärare får ta till semestrar, kvällar och helger för att planera sitt jobb och lösa om de senaste forskningsrönen. Egen forskning är för många en lyx.
Enligt Högskoleverket kan knappast dagens lärarkår hinna med fler kurser utan att kvalitén blir lidande. Och någon ekonomisk vinst från längre läsår kan högskolorna knappast räkna med.
Den kostnadseffektivaste vägen till snabbare grundutbildning är att högskolorna profilerar sig. Den som vill klara av sina studier snabbare får välja en högskola som erbjuder längre läsår. Den som föredrar normal studietakt får välja en annan högskola. För välja måste studenterna få göra.
Så jobbar vi med nyheter